Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter athenarnes nederlag på Sicilien återupptog Syrakusa sina
planer på eröfring af vissa städer, särskildt Segesta. Denna stad,
som genom sin hänvändelse till Athen om hjälp, då den förra
gången anfölls, oafsiktligt blef anledning till Athens ytterliga
försvagande och fall, vände sig nu i sin nya nöd till Karthago.
Denna makt, som innehade några fasta platser på Sicilien, hade
efter nederlaget vid Himera år 480 sorgfälligt undvikit att
inblanda sig i Siciliens inre stridigheter och stod därför nu inför
ett stort afgörande, då det klart insåg, att det genom understöd
åt Segesta utsatte sig för ett krig med hela den grekiska världen.
Först efter moget öfvervägande beslöt det sig för att intervenera
till Segestas förmån. I själfva verket har Karthago sedermera
aldrig kommit loss ur den sicilianska maktstriden, som fortsattes
alltjämt under de närmaste två århundradena, till dess grekernas
sak öfvertogs af romarne och kampen ej slutade förrän med
Karthagos undergång.
Ungefär samtidigt med Athens underkastelse under Sparta
uppsvingade sig syrakusanen Dionysios till envåldsmakten i sin
stad. Hans närmaste uppgift var att befästa sin ställning. Då
han för sin upphöjelse hade att tacka proletärerna, måste han
först och främst tillfredsställa dessa. Uppror af hans motståndare
beredde honom tillfälle att straffa dessa med konfiskation af deras
gods, som i lika lotter fördelades bland behöfvande borgare,
uttjänta soldater och befriade slafvar, hvilka upptogos i
borgerskapet, liksom äfven den halffria befolkningen, sikeler eller de
s. k. killyrierna. Invånarne i flera besegrade städer tvungos att
flytta till Syrakusa, som växte upp till den folkrikaste af alla
grekiska städer, eller till de militärkolonier han anlagt. Sedan
han sålunda stadgat sitt välde, kunde han gripa sig an med sin
lifsuppgift, bekämpandet af karthagerna. Det blef honom ej
beskärdt att helt och hållet fördrifva karthagerna från Sicilien, men
det är hans stora förtjänst att på Sicilien och i nedre Italien ha
grundat ett väldigt helleniskt rike, som tillika var den förnämsta
militärmakten i hela den grekiska världen.
Han dog år 367 efter att under hela sin regering hafva med
kraft försvarat hellenismen gentemot både karthager och italer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
