Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det har redan nämnts, att från det peloponnesiska krigets tid
Grekland alltmer blef ett industriland, där särskildt storindustrien
bedrefs medelst slafmassor. Med den stora fabriks- och
bergverksindustrien följde äfven utveckling af formerna för rörelsens
bedrifvande. Från enmansledningen öfvergick man till
bolagssystemet, särskildt vid stora affärer med hög risk. Bolagsformen
användes äfven i fråga om förpaktningarna af statens inkomster
och verkställande af leveranser eller arbeten för dess räkning.
Samtidigt härmed försiggick bankväsendets utveckling. I de
stora helgedomarna och templen samlades sedan århundraden
väldiga kapital, bildade dels af afkastningen af tempeljordarna,
dels af fromma stiftelser, dels slutligen af depositioner både af
stater och enskilda, då dessa platsers helighet borde utgöra den
bästa garanti.
Så var det stora attiska sjöstatsförbundets krigsskatt förvarad i
templet på Delos, sedermera i Pallas Athenes tempel på
Akropolis. Apollotemplet i Delfi hade samma betydelse för grekiska
moderlandet och Artemistemplet i Efesus för Mindre Asiens
greker. Redan tidigt kommo genom tempelförvaltningarna dessa
tempelskatter i cirkulation medelst utlåning mot ränta till både
stater och enskilda.
Det uppstod äfven privatbankirer, och dessa bedrefvo ej blott
lånerörelse utan kunde äfven stå i spetsen för industriella företag.
Den förnämsta penningmarknaden fanns från 5:e århundradet
i Athen. Den störste bankiren var här efter peloponnesiska
krigets slut Pasion, ursprungligen en slaf, sedermera frigifven af sin
herre och slutligen själf innehafvare af bankaffären. Hans hus
var redan år 394 ett af de förnämsta i Grekland. Då han år
371 drog sig från affärerna, hade hans bank blifvit en
världsbank och hade oinskränkt kredit på alla grekiska handelsplatser.
Hans bank opererade till sist med det efter vår tids
bankförhållanden ytterst blygsamma kapitalet af 50 talenter, omkr. 210,000
kr., nästan uteslutande deponerade penningar. Han hade
därjämte en sköldfabrik. På båda affärerna hade han, då han
upphörde, förvärfvat en förmögenhet af 30 talenter. Därjämte hade
han erhållit burskap i Athen. Han efterträddes af en sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
