Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafva ägt 200 talenter, och en borgare i Abdera omkr. 170 f. Kr.
ägde 200 slafvar och frigifna, hvilket tyder på en stor jordegendom
eller stora fabriker.
Jämsides med detta rikedomens hopande på några få enskilda
individer försvann medelklassen och utarmades massorna.
Storstäderna, såsom Alexandria, Rhodos, Korinth och Karthago, måste
hafva inneslutit ett talrikt proletariat. Regeringarna voro också
angelägna att hålla dessa massor vid godt lynne genom att
bereda dem brödsäd till billigt pris. De romerska
sädesutdelningarna hafva i den helleniska Östern haft sin förebild.
Om småbrukarnes försvinnande i det egentliga Grekland,
särskildt i Sparta, har redan talats. Spartas konung Kleomenes ville
genom en ny uppdelning af jorden åstadkomma en omdaning
af samhället. Sedan han genom en statskupp förskaffat sig den
erforderliga makten, företog han verkligen en så revolutionär
reform. Men han förlorade massornas sympatier, då han ej
öfverallt på Peloponnesus kunde genomföra en reform i äganderätten till
jorden, och dukade under för en koalition af acheiska förbundet
— som med det etoliska förbundet vid denna tid delar det
afgörande inflytandet i Grekland — och flera städer i olika
landskap samt Makedonien. Han besegrades vid Sellasia år 222 och
måste fly ur landet. — Den militära duglighetens aftagande, som
nästan öfverallt framträdde i de grekiska republikerna, beror till
stor del på det fria bondeståndets försvinnande.
Men äfven jordmagnaternas läge var bekymmersamt icke blott
i Lakonien utan äfven på andra ställen såsom i Etolien och
Beotien på grund af dels de oupphörliga krigen, dels äfven
jordaristokratiens höga lefnadssätt. I stället för att vara den lagliga
ordningens fastaste stöd blefvo de vänner af en social revolution.
Insolvens- eller bankruttförklaring i fråga om hypoteksskulderna
var i de agrariska kretsarna lösen, och till dessa slöto sig
proletärerna, i hopp att en reform af egendomsförhållandena äfven
skulle komma dem till godo. Mot dessa stodo långifvarne,
innehafvarne af det rörliga kapitalet. Efter åtskilliga försök att genom
moratorier och på annat sätt hjälpa gäldenärerna kom det till
öppet krig mellan gäldenärer och borgenärer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
