Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
latifundiesystemet utbredde sig, steg äfven behofvet af slafvar. Under den
äldre tiden lämnade krigsfångarne och de i slafveri födda barnen
det erforderliga antalet. Snart blef detta ej nog. Nu anställdes
formliga slafjakter, och intet land, där sådant villebråd fanns att
tillgå, blef förskonadt. Till och med i Italien var det ej
ovanligt, att fattiga frie af sina husbönder instuckos i slafhopen. Men
det egentliga området för denna fångst var Mindre Asien, där
kretiska och kilikiska sjöröfvare yrkesmässigt drefvo sådan jakt.
Med dem täflade de romerska tullförpaktarne, publikanerna, som
i Roms lydstater föranstaltade dylika jakter och instucko de
infångade i sina slafskaror. Detta skedde i sådant omfång, att vid
pass år 100 konungen af Bithynien förklarade sig ur stånd att
uppställa en fordrad truppkontingent, enär allt arbetsfört manskap
bortsläpats af tullförpaktarne. På den stora slafmarknaden på
Delos, där Mindre Asiens slafhandlare mötte de italiska
spekulanterna, skola på en enda dag 10 tusen aflastats och före
aftonen funnit köpare. Efterfrågan var större än tillgången. På alla
områden för spekulation användes slafvar. Genom sådana
drefvos handtverken, då afkastningen tillföll ägaren, likaledes en
mängd stora industrier. På samma sätt sköttes skatteförpaktarnes
uppbörd af pålagorna. Äfven druf- och olivskörden lämnades i
Italien på beting åt en slafägare. Om herdeslafvarne har redan
talats. Värst var det på de stora plantagen, där fälten sköttes
af massor af ofta med järnet stämplade slafvar, hvilka om dagen
under uppsyningsmän arbetade på fälten med black kring benen
och om natten voro inspärrade i de gemensamma ofta
underjordiska arbetarefängelserna. Detta slags storbruk hade införts i
Karthago från Orienten och genom karthagerna öfverförts till
Sicilien, där det framträder utbildadt och med förkärlek utnyttjadt
af de romerska kapitalisterna. Från denna värsta form af
slafhushållning var ännu Italien, utom möjligen Etrurien, förskönadt,
och åkerbruket sköttes där ännu af fria arbetare och icke-fjättrade
slafvar. Hurusom slafvarne här och hvar rotade sig samman är
redan nämndt (sid. 63). Många straffexekutioner utfördes både
i Rom och på andra orter i Italien. Endast i Sinuessa grepos
och afrättades 4 tusen. Ännu värre stod det till i provinserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
