- Project Runeberg -  Slafveriet i forntiden /
88

(1915) [MARC] Author: Carl Lundberg - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ekonomibokhållare utan äfven en skara löpare, förriddare m. m.
Naturligtvis funnos särskilda slafvar för anskaffande och
vidmakthållande af allt husgeråd och alla inventarier. Den förnämsta
ställningen intogo bland slafvarne de, som ägde boklig bildning,
hvilka husbonden använde såsom räkenskapsförare och
kontrollerande uppsyningsmän eller såsom sekreterare eller för att såsom
föreläsare förströ honom under måltiden eller vid badet, eller
läsa honom till sömns, sedan han gått till sängs. Till dessa
litterata slafvar hörde bibliotekarierna och bokafskrifvarne.

Vid slutet af den republikanska tiden kom musiken och
dansen på modet, då det hörde till god ton att hålla ett huskapell
eller ett antal pantomimer. Men smaken för all konstnärlig
njutning försvann, och det blef ett helt annat slags slafvar, som hade
till uppgift att roa, nämligen dvärgar, missfoster, narrar och
allahanda upptågsmakare. Cirkusspelen och gladiatorsstriderna, så
karakteristiska för hela romarvärlden, dödade intresset för all
dramatisk konst men nödvändiggjorde en ökning i
slafuppsättningen, som för den starka åtgången ständigt måste förnyas.

I valtider användes särskildt utbildade slafvar, som voro i stånd
att för husbonden angifva namnen på mötande valmän och hvilka
som borde af honom särskildt uppmärksammas. Trots den stora
tillgången på slafmarknaden var det ej alltid lätt att finna slafvar,
som voro användbara för den ena eller andra uppgiften. Man
fann det därför ändamålsenligt att fullständigt utbilda de i huset
födda slafvarne samt att köpa unga främmande slafvar för att
dressera dem för bestämda arbeten. Sådana pædagogia hade ej
blott kejsaren utan äfven många privatpersoner. Sannolikt är,
att ej sällan åtskilliga af de anförda arbetsuppgifterna förenades
hos en och samma person — särskildt i hus som ej voro
utmärkta genom rikedom. Men å andra sidan är det betecknande,
att till och med Cicero ansåg det som bevis på antingen
fattigdom eller smaklöshet, om olikartade förrättningar anförtroddes
åt en och samma slaf.

Liksom i Grekland var det äfven i Rom vanligt, att vid de
större affärsföretagen kapital nedlades på anskaffandet eller
utbildandet af slafvar för affärens olika grenar. Skeppsredaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:23:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slafveri/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free