- Project Runeberg -  Slafveriet i forntiden /
92

(1915) [MARC] Author: Carl Lundberg - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fick aldrig tala, om han icke tillfrågades, och hvarje husbondens
missnöje gaf sig uttryck i godtycklig och ofta grym bestraffning.
Ej blott de förnäma herrarne, äfven damerna voro uppfinningsrika
i fråga om sätt att martera slafvarne och slafvinnorna.

Möjlighet att fly fanns så godt som icke alls. Först i en senare tid
kunde han taga sin tillflykt till kejsarens staty, som gällde som
asyl. Flydde han, följde de rysligaste straff, därest han ertappades.
Vågade han taga hämnd på sin herre, hvilket ej sällan inträffade, [1]
var ett fruktansvärdt straff stadgadt: hela slafskaran straffades
med döden, såframt icke mordförsöket förråddes eller hindrades.
Det vanliga dödsstraffet för slafvar var korsfästning, hvilket straff
bibehölls till den kristna tiden, då det afskaffades för att ej
vanhelga korsets heliga bild.

Den märkvärdiga förändring, detta fruktansvärda rättstillstånd
undergick under inflytelse af den stoiska filosofien, skall längre
fram behandlas.

Oafsedt de ofvan angifna farorna, som slafveriet medförde, var
rent ekonomiskt sedt slafven såsom produktionsmedel en
penningplacering af mycket stor risk och af mycket tvifvelaktigt
värde. De sanitära förhållandena voro sämre än i vår tid, i
synnerhet i de stora städerna. Medellifslängden var för de fria,
såsom man trott sig finna, något lägre än nu för tiden. Utom de
vanliga på osunda lefnadsförhållanden beroende sjukdomarna
härjade med korta mellantider fruktansvärda epidemier, om hvilka
tideböckerna innehålla allt utförligare underrättelser. Så dogo i Rom
år 65 e. Kr. 30 tusen af den bemedlade klassen. Ännu svårare var
farsoten af år 79 e. Kr., då den dagliga dödligheten steg till 10
tusen. Den långvarigaste och vidast utbredda epidemien ej blott i
Rom utan i hela romarväldet var den i österlandet under Marcus
Aurelius utbrutna och med legionerna vandrande pesten, som
härjade hela västerlandet, särskildt Italien, där många städer och
byar fullständigt ödelades. Att slafvarnes i och för sig stora
dödlighet under sådana farsoter skulle i utomordentlig grad stiga,
är naturligt, särskildt om de voro af orientalisk härkomst och
sålunda voro tvungna att lefva i klimatiska förhållanden, som


[1] Quot servi, tot hostes, så många slafvar, så många fiender, var ett för den
allmänna stämningen betecknande ordspråk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:23:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slafveri/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free