Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver den romerska världen, kom den hotande faran från de
germanska folken genom kimbrerna och teutonerna, som
nalkades Italiens gränser, begärande land för bosättning. Sedan
romarne lidit flera nederlag, räddade Marius, från 104 år efter
är vald till konsul, genom segrarna vid Aquæ Sextiæ år 102 och
på Raudiska fälten år 101 Rom från germanerna. Det
uppgifves, att endast vid Aquæ Sextiæ två hundra tusen teutoner
dödats eller gjorts till slafvar, och i det senare slaget fick det
kimbriska folket samma öde. Ej okunniga om den behandling,
som väntade dem såsom slafvinnor, dödade sig de germanska
kvinnorna, som ej fallit i striden, själfva efter slaget.
Marius var nu obestridt Roms förste medborgare och hedrades
med äretiteln af Roms tredje grundläggare. Men då han försökte
att såsom ledande statsman styra folkpartiet, misslyckades han
ömkligen.
Emellertid hade han redan dessförinnan slutfört den reform af
härordningen, som af de förändrade tidsförhållandena blifvit
nödvändig. Under det att brist rådde på borgarrekryter trots
nedsättning af gällande förmögenhetskvalifikationer, enär dels de
burgna klasserna drogo sig alltmer undan krigstjänsten, dels den
romerska och italiska medelklassen alltmer försvann, voro de
fattigare borgarne synnerligen ifriga att få inträde i militärtjänst
och att därigenom komma i åtnjutande af de förmåner och de
utsikter till framtida försörjning, som denna tjänst medförde.
Marius medgaf från år 107 hvarje friboren borgare att inträda i
hären, och i dess organisation, beväpning och utbildning infördes
betydande förbättringar.
Redan det nya exercisreglementet med dess från
gladiatorsskolan lånade dressyr innebar betydligt stegrade kraf på den
enskilde soldaten.
Hären blef en yrkeshär, som såg sin fördel i att oafbrutet
tjäna kvar, till dess hans fältherre kunde bereda honom en
borgerlig existens.
Den följande tidens historia vittnar nogsamt om den redan
förut antydda faran för det fria statsskickets bestånd, som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
