Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vältalig målsman i folktribunen Sulpicius Rufus, som ville ställa
såväl dessa som de frigifna tillfreds. Till honom slöt sig Marius,
som trots betydande förtjänster under kriget skjutits åt sidan
såsom ålderssvag och vacklande i befälet. Förbittrad och
hämndlysten, ställde han sin person och sitt i vida kretsar ännu
vördade namn till förfogande för kampen mot aristokratien. Till
denna politiska kamp slöt sig en fruktansvärd ekonomisk kris,
då å ena sidan kapitalisterna höllo hårdt på sin rätt och å andra
sidan den skuldsatta massan trodde sig kunna räddas endast
genom »nya räkenskapsböcker», d. v. s. genom utplånande af alla
skulder. Genom ett folkbeslut blef nu Marius utnämnd till
öfverbefälhafvare i kriget mot Mithradates. Men Sulla fogade sig ej
i detta beslut utan marscherade med sin här mot Rom och
vann inom stadens murar en fullständig seger öfver det af Marius
anförda motpartiet. Detta var första gången de borgerliga
striderna afgjordes genom hären, som från denna tid framträder som
statens behärskande makt.
Tolf af de förnämsta motståndarne, bland dem Marius, lät
Sulla förklara i akt. Sulpicius dödades, Marius undkom till
Afrika.
För att förebygga nya omhvälfningar föranledde Sulla en del
nya lagbestämmelser, hvarjämte han lät de för följande år valda
konsulerna aflägga ed på den bestående författningen. Därefter
öfvergick han i början af år 87 med sin här till Grekland för
att möta Mithradates.
I Mindre Asien hade i följd af romerska statens och ännu mer
ståthållarnas och penningmännens utpressningar ett starkt
missnöje uppstått. Konung Mithradates, som redan hunnit utvidga
sitt område till ett betydande rike rundtomkring Svarta hafvet,
underblåste hatet mot romarne och uppträdde, ehuru själf en
sannskyldig orientalisk despot, såsom hellenernas försvarare mot
dem, och de mithradatiska krigen hafva sin historiska betydelse
såsom de sista yttringarna af Hellas’ politiska opposition mot
Rom och såsom början till den asiatiska reaktion mot
västerlandet, som sedan dess alltjämt fortgått. Det har förut omtalats,
huru denne Mithradates’ fader sökt genom bestickning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
