Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försämrades äfven deras ställning. De täta slafupproren vittna
också härom under det att det humana Athen aldrig hemsöktes
af sådana. Det var först de senare stoikerna, som lärde romarne,
att de själfva utplånat gränserna för nationaliteterna och att
därmed ock ett moment fallit bort, hvari man förut sett ett
berättigande för slafveriinstitutionen.
Stoan väckte äfven föreställningen om en allmän mänsklighet
och förde romarne till erkännande af naturrätten, under det att
folkrätten skapat slafveriinstitutionen. Cicero närmar sig
Aristoteles förut angifna ståndpunkt (sid. 44) och anser, att naturen förlänat
de bästa herraväldet. Slafvarne betydde för honom ej mycket.
Likväl vill han, att man mot dem skall vara rättvis, och anser
det vara nog, om man behandlar dem såsom legohjon.
Humanitetskänslan och det gamla romarsinnet, som blott tar
fördelen i beräkning, strider hos honom om öfvertaget.
Först under kejsartiden kommer uppfattningen om alla
människors likhet till fullt genombrott. Enligt Seneca består mellan
alla människor en andlig förvantskap, då vi af naturen hafva
samma ursprung och samma mål. [1] »Romersk riddare, frigifven
eller slaf» — äro blotta namn skapade af fåfänga eller
orättfärdighet. »I sanning fri är blott den dygdige, blott den dålige blir med
rätta kallad slaf.» Slafvarne äro för Seneca kontubernaler, invånare
i samma hus, ja, till och med ödmjuka vänner. Herrarne böra
förhålla sig mot dem, som de själfva vilja blifva behandlade af
sina öfverordnade. Om hos herrarne det ordspråket är gängse:
»lika många fiender som slafvar», anser Seneca: »vi hafva icke
fiender i dem, men vi göra dem till fiender». Seneca är också
en af de första som höjt sin röst mot gladiatorsspelen, för hvilka
slafvarne föllo offer. Äfven den frigifne slafven Epiktet lär, att
en broderlig kärlek bör förena alla människor. Hvarje
människosjäl är ett fragment af den gudomliga, alla människor hafva
Gud till fader, alla äro bröder. Han jämför en slafs tjänster mot
en fri med dem, en frisk bevisar en sjuk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
