Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tdnide unghästar endast med blickar och ord och
kunde locka till sig småfåglar med endast ett
tillrop. Han vistades nästan ständigt i skogen, och
naturen hade stort välde öfver honom. Plantornas
växt och trädens knoppning, hararnas lek på skogens
öppna platser och abborrens språng i den kvällslugna
sjön, årstidernas kamp och vädrets växlingar, detta
var hufvudhändelserna i hans lif. Sorg och glädje
tog han af sådant och ej af det, som skedde bland
människor.»
Är det underligt, att det år åt en sådan man,
som vildmarken bestämmer sin dotter. En dag under
en jakt krälar en hvit orm framför honom. Han
vill fånga den, men ormen glider alltjämt undan,
och på det sättet föres han småningom allt djupare
in i skogen. Slutligen står han på en
blomster-strödd äng framför en mossbelupen gällvägg. Reor,
naturens utvalde son, upptäckte strax, att han stod
utanför en jätteboning:
> Där var ock förunderligt stilla: inte en fågel
rörde sig, inte ett barr spelade i vinden, det var
som om allt höll andan, väntande och lyssnande i
obesk ri fl ig spänning. Han var liksom kommen in
i ett rum, där han ej var ensam, ehuru han ingen
såg. Han trodde, att någon gaf akt på honom,
han kände det som om han var väntad.. .
I detta ögonblick blef han åter varse ormen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
