- Project Runeberg -  Slavisk kultur och litteratur under nittonde århundradet /
62

(1920) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SLAV ERNA.

konfessionella lättnader, ehuru det religiösa tillståndet därför icke blev
bättre, såsom den fanatiska agitationen i Chelm (Cholm) visat.

Så mycket svårare blev polackernas kyrkliga ställning i Preussen,
där protestantismen följde med den preussiska kolonisationen. Under
Bismarcks kulturkamp blev den oböjlige ärkebiskopen av Gnesen,
greve Ledöchowski (farbror till den i Skandinavien under världskriget
väl bekanta grevinnan Ledöchowska) avsatt 1886 och avlöstes av den
tyske d:r Julius Dinder. Och år 1906 utfärdades påbud, att
religionsundervisningen skulle hållas på tyska. Om detta skoltvång får man en
föreställning genom Sienkiewicz* upprörande skildring »Ur en
Posen-lärares dagbok». Men icke heller detta tvång hjälpte, ty Preussens
polacker ha samvetsgrant följt sina dagliga tidningars uppmaning:
»Lären edra barn polska!»

Om något enhetligt polskt undervisningsväsen kan det icke vara
tal på grund av den politiska splittringen. Åtskilligt har visserligen
gjorts på enskild väg och genom den katolska kyrkan, men
naturligtvis otillräckligt. I det polska Galizien har en tredjedel av de
skolpliktiga barnen ej haft undervisning av brist på skolor, och
analfabeternas antal är där 52 % (hos den ruteniska befolkningen 71 %). I
Ryssland, vars egen skolundervisning står så lågt, har man av politiska skäl
gjort sitt bästa att hämma den polska folkbildningen. Ar 1905
grundades efter cechiskt föredöme den privata skolföreningen Polska Macierz
szkolska, som inom två år hade inrättat 681 skolor för 63,000
skolbarn, men den förbjöds av regeringen redan 1908.

Däremot blomstrar det vetenskapliga livet i Polen, särskilt på det
humanistiska området, och denna forskning har snarare ökats genom
den politiska undergången, därför att polackerna i vetenskapens hägn
bäst kunde odla modersmålet och bevara sina historiska traditioner.
Krakau, som redan 1364 (1400) fått sitt jagiellonska universitet,
erhöll 1873 en vetenskapsakademi. Stefan Batory hade 1583 grundat
ett universitet i Wilno, som efter långvarigt förfall fick uppblomstring
under kanslern Czacki (d. 1813), vilken ock grundat ett lyceum i
Krzemieniec. Båda dessa anstalter upphävdes dock av ryssarna 1833.
En prydnad för Wilnos universitet, där Mickiewicz studerade, var dess
rektor Jan Sniadecki, professor i astronomi, och för Warschaus den
demokratiske historikern Joachim Lelewel (1786—1861) av preussisk
härkomst, som bland annat skrev en Edda Skandinawska och efter
deltagande i novemberresningen 1830—31 flyttade till Bryssel. I Warschau
grundades samfundet Vetenskapens vänner av biskop Albertrandi
(1731—1808), den förste polske vetenskapsman, som gjorde historiska
studier i Sverige och som till efterträdare fick den rättslärde Staszyc.
Efter lång skendöd rekonstruerades samfundet 1906. Universitet i

62

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:13:08 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/slavisk/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free