Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLEN.
Warschau hann 1816—1831 ej uträtta så mycket, och när det
återupprättades, blev det totalt förryskat, så att av 825 studenter år 1908
endast 54 voro av polsk börd. Men det nya, rent polska universitetet
i Warschau av år 1915 lovar gott för framtiden. Lembergs universitet,
vilket grundades 1784 som rent
tyskt, är ock en viktig polsk
bildningshärd. Förglömmas må ej heller
det 1859 i Posen grundade
samfundet av vetenskapens vänner, som
äger ett rikt bibliotek och till
ständig sekreterare hade den polskfödde
svenske greve L. Benzelstierna von
Engeström. Ossolinska biblioteket i
Lemberg från år 1817, Krasinskis
och Zamoyskis i Warschau samt
furst Czartoryskis museum i Krakau
och greve Dzieduszyckis i Lemberg
äro ock storartade bildningscentra.
På många områden röjer sig den
andliga livaktigheten. Sådana verk
som t. ex. tidskriften »Biblioteka
Warszawska», grundad 1841, eller
Estreichers bibliografi, begynt 1870,
kunde hedra vilken stor stat som
helst, liksom de etnografiska och folkpoetiska samlingarna av
kompositören Oskar Kolberg (d. 1890), och historieforskarna A. Brückner
(f. 1856) och Askenazy (f. 1867) ha europeiskt rykte. I detta kulturella
avseende har Polen ännu aldrig gått under. Och starkast framträder
denna polska livskraft i skönlitteraturen.
Lelewel.
II.
För Polen har litteraturen en särskild betydelse, ty den blev den
ark, på vilken den polska anden räddade sig undan den stora
syndafloden. I den avläser man Polens ärofulla historia med dess bragder
och dess lidanden, i den framlyser det orubbliga hoppet om en bättre
framtid, och i den återspeglar sig det skiftande liv, som sjuder i den
polska samhällskroppen.
Det nittonde århundradets början betecknar en vändpunkt i den
polska litteraturen, ty då utkämpade den akademiska smakriktningen.
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
