- Project Runeberg -  Slavisk kultur och litteratur under nittonde århundradet /
117

(1920) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.JtHiOSI.AVI A.

Öster- och Västerland grundade litteraturspråket. Som Serbiens
förste undervisningsminister verkade han ock nitiskt för
folkupplysningen. På det rent poetiska området skönjdes en nydaning genom den
lärde Lukian MuHcki (1777—1837), som diktade odén i
psevdoklas-sisk stil.

Det serbiska namnet blev bekant i Europas lärda värld först genom
slovenen Kopitar (1780—1844), som skrev den första sydslaviska
språkläran, och framför allt genom den snillrike Vuk Stefano vi o Karadzié|
(1787—1864), som översatte
Nya testamentet 1847 och
samlade de underbart vackra,
melodiska serbokroatiska
folkvisorna. Det var sommen
uppenbarelse i Europa, och det
serbiska namnet blev
därigenom populärt. Själve Goethe
översatte den intressanta
folkvisan om Hasan agas
förskjutna maka, likaså fcW.-^Scott i
England [och Charles Nodier
i Frankrike, och J. L.
Runeberg översatte många
folkvisor genom tysk mellanhand.
En liknande folkpoetisk
väckelse utfördes bland
slove-rierna av Janez Bleiweis (1808
81) och bland kroaterna av
Ljude vit Gaj (1809—72), som
reformerade det otympliga
skriftspråket och skapade den sydslaviska enhetsrörelse, som fick
namnet »illyrism» efter Balkanhalvöns urgamla folkstam, ehuru den
icke var slavisk.

Under inflytande av »fader Vuk» och sin lärare, den fantasirike
serbiske poeten Sima Milutinovic (1791—1847), som skrev patriotiska
verskrönikor i psevdoklassisk stil, framträdde i Montenegro en skald
Petar Petrovié Njcgos (1813—51), Montenegros siste vladika, vilken
jämte den ragusanske renässansskalden Ivan Gundulic kan betecknas
som den främste diktaren på serbokroatiskt språk. Uppvuxen i ett
halvbarbariskt, kargt land, befolkat av spartanska analfabeter,
tillegnade han sig genom självstudier en ovanlig bildning och fick, trots
krig och regeringsbekymmer, tid övrig att rikta den serbiska
litteraturen med märkliga verk. Hans »Ogledalo srpsko» (Serbisk spegel)

Vuk Stcfanovir.

117

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:23:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slavisk/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free