Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bulgarerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BULGARERNA.
I.
I det sjätte århundradet hade slaverna överskridit Haimos (Balkan).
Men redan innan de hunnit bilda ett samhälle (något som i allmänhet
gick mycket trögt för de slaviska folken), blevo de omkring år 700
kuvade av en hunnisk nomadstam, bolgarerna, som närmast voro
komna från stepperna vid Azovska sjön. Men landets kristnande under
Boris 865 påskyndade slaviseringen àv detta mongoliska element,
som genom sin relativa fåtalighet tämligen snart absorberades av
slaverna, liksom svenskarna i Novgorod och Kiev under den varjagiska
perioden. Men det bulgariska namnet överflyttades på dessa slaver,
och här ha vi sålunda ett nytt exempel på språkets makt över tanken,
liksom då frankerna lånade sitt germanska namn åt det
keltiskt-ro-manska Gallien. Men alldeles spårlöst har denna hunniska invasion
icke glidit förbi. I jämförelse med de smärta serberna förefaller
bulgarernas kroppsbyggnad mer grov och undersätsig,och det stundom breda,
något knotiga ansiktet med bredden mellan ögonen tyder på den
ursprungliga frändskapen med finnar eller hunner. Även i
folkkaraktären förefinnes en skillnad mellan bulgarer och serber. De båda folken
äro lika temperamentfulla (särskilt i det partipolitiska livet!), men
bulgaren förefaller mer ordknapp, behärskad, och han är säkerligen mer
energiskt seg och envis än den stämningsfulle serben. Däremot torde
serben vara mer talangfull och ha mer ästetiskt företräde än den
praktiskt och ekonomiskt lagde bulgaren. Man har icke utan skäl liknat
bulgaren vid preussaren bland tyskarna. Men naturligtvis höra bulgarerna
till den sydslaviska folkstammen. Språk, traditioner och sedvänjor
bevisa den slaviska samhörigheten, och bulgarernas nuvarande
isolering i den slaviska världen, om också icke oförskylld genom tsar
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
