- Project Runeberg -  Anteckningar om Malaria epidemierna på Åland under sednaste århundrade /
15

(1864) Author: Lars Herman Stigzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15

emot det antal (endast 125) som under dessa år dött i
vattensot, hvilket likväl fullkomligt öfverendstämmer med
hvad ofvan blifvit sagdt om njurdegeoerationernas
tilltagande freqvens under sednare tider (jfr. sid. 8 följ.).

I det följande hafva vi sökt visa, att typhus på
Å-land icke synnerligen ofta förekommit och med undantag
af epidemierna under krigen icke varit mycket utbredd
eller dödlig. Dermed öfverensstämmer äfven Radlofis
uppgift att i ”röt- och fiäckfeber” på dessa 25 år aflidit
endast 55. Att åter under rubriken nervfeber, med hvilket
namn samma sjukdomsprocess i en sednare tid
betecknats, ofta en ganska bog mortalitetssumma finnes
antecknad, bör, enligt vår åsigt, förnämligast tillskrifvas
malaria remittens.

Under epidemin 1751—1758 skall man hafva
observerat ett visst antagonistiskt, eller kanske rättare,
vikarierande förhållande emellan de remittenta febrarna och
rödsoten. * *) Under sednare tider hafva väl icke någonsin
samtidigt epidemier af hvardera varit rådande, ehuru de
stundom på en gång sporadiskt förekommit, Likaså har
stundom rödsoten under år med förstärkt malaria
opptrådt på den för Augustifebern vanliga tiden, då denna
sednare varit lindrig. Dessa fakta äro emellertid alltför
få och obestämda för att deraf någon slutsats kunde
dragas, hv&rföre vi äfven i det följande icke egnat rödsoten
någon närmare uppmärksamhet

Redan 1774 om hösten började frossorna blifva
ganska allmänna, men egentligen synes epidemin tagit sin
början på våren år 1775 och först året derpå varit
starkast. Hvardera af dessa år, men isynnerhet det sednare
utmärktes af en intensiv remittent feber på dess vanliga

i följande N:r ej anses troligt. Men om med åren närmast före år 1763
menas epidemin 1751—58, är det möjligt att uppgiften likväl ägt Aågon
grund och att den remittenta feberns första uppträdande å dessa orter
infaller vid denna tid. Någon tillförlitligare upplysning derom kan
emellertid ej numera vinnas.

*) Se härom llmoni a. a. Bd. III. pg. 276 och J. G. Bergman i Åbo
Tidn. 1784 N*-o 19.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:38:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/slhmalaria/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free