- Project Runeberg -  Anteckningar om Malaria epidemierna på Åland under sednaste århundrade /
19

(1864) Author: Lars Herman Stigzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

uppträdd« hvarken re- eller intermittenta febrar i storre
mängd. Åren 1822—26 voro frossorna åter jemförelsavis
mycket lindriga.

Efter det blodblandade diarrhéer och gastriska
febrar visat sig i Angnsti 1826, hvardera med ingen eller
ringa dödlighet uppträdde i Sept. något svårare
qvartan-frossor. I Nov. och Dec. dogo de flesta, vanligen i
höggradig vattensot. Qnotidian- och tertianfrossor fortforo hela
våren 1827, ofta complicerade med bröstinflammationer
då hostan och stygnet i bröstet isynnerhet voro svåra
under frossparoxysmerna. Alla febersjukdomar voro äfven
mycket benägna att antaga intermittent typ. I Aug.
uppträdde katarrhalfebrar, som vanligen snart öfvergingo till
intermittenta, men hvarken under denna host eller våren
1828 visade frossorna särdeles stor’intensitet, ehuru de
voro nog allmänna. Deremot visade de talrika
qvarta-ner, som följde på den lindriga Aug.’febern d. ,å. ”i
allmänhet on mera rheumatisk än gastrisk natur,
recidivera-de ytterst lätt och öfvergingo ofta till envisa qvotidianer.
Vattsot, isynnerhet ascites, förekom ofta som följd deraf,
och många dogo i frossan förnämligast under feberkylan.”
Åren 1829 och 30 fortforo frossorna lika talrikt, men
med ökad dödlighet. Isynnerhet äldre personer skola
dessa år hafva i större antal dött i frossa. Derjemte
finnes för våren 1829 anmärkt att komplikation med
bröstinflammationer ganska ofta förekom. Deremot var
Aug.-febern dessa år, ehuru temmeligen spridd, ganska lindrig.
Först år 1831 uppnådde den remittenta febern för denna
gång sin höjdpunkt. Efter det om våren såväl tertianer,
som qvotidianer af rheumatiskt lynne varit mycket gängse
utbröt i Aug. en ovanligt freqvent och intensiv ”febris
autumnalis biliosa af gastriskt-nervös natur”, fullbordande
sin decursus vanligen på 14 eller 21% dygn, hvarefter
tillfmkningen gick ganska långsamt och ofta afbröts
af svåra qvotidian- och dubbla qvartanfrossor. Många,
men till största delen ålderstigne och tftlefvade personer,
dogo. Äfven följande år fortforo frossorna med ganska
stor dödlighet, Aug. febern deremot visade sig* blott på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:38:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/slhmalaria/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free