Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
har malarians inverkan på dödligheten varit vida större
än hvad som synes under rubriken frossa. I vattensotens
och febersjukdomarnas mortalitetssummor ingår en icke
ringa mängd dödsfall till följe af denna infektion.
Å nedre hälften af tabellen vid slutet är den från
år 1811 till 1860 under rubrikerna frossa, vattensot,
nervfeber och hetsig feber, antecknade dödlighet, utmärkt
genom kroklinier. *) För graden af malarians intensitet
haf-va vi i enlighet med det ofvannämnda trott oss finna ett
ungefärligt uttryck genom den för de olika åren
varierande höjden af kroklinien N:o 1, som utmärker dödligheten
i frossa. Med afseende å vattensoten (kroklinien N:o 2)
har det såsom nämndt visat sig troligt att andra potenser
än frossan som inverka till frambringande af hydropiska
symtomer i lägre grad existera på Aland än i öfriga
delar af Finland. Desto mera märkbart måste i sådant fall
inflytandet af denna sjukdom visa sig. Och i sjelfva
verket synes det, om man tager i betraktande huru noga
kroklinien N:o 2 åtföljer N:o 1, mycket sannolikt, att hvad
som bokföres under rubriken vattensot på Aland till
största delen är beroende af malarian.
Med undantag af intermittens och de akuta
exanthe-merna är dödligheten i febersjukdomar öfverhufvud
antecknad under rubrikerna ”nerv- och hetsig feber.” Af
öfversigten synes att typhus på Åland endast mera sällan
varit gängse och de flesta gånger med ganska inskränkt
spridning. Deremot förekommer den remittenta
malariafebern i spridda fall kanske hvarje år och såsom epidemi
har den uppträdt temmeligen ofta. Lilväl är det
naturligt att en så nära öfverensstämmelse emellan frossans
och febrarnas kroklinier ej kan äga rum som emellan den
förras och vattensotens, då i febrarnas kolumner helt
säkert sjukdomar af ganska heterogen natur influtit.
Emellertid visar sig malarians inflytande på dessa ganska
tydligt, då kroklinierna N:o 3 och 4 (nervfeber och hetsig
*) De vertikala mellanrummen beteckna de skilda åren, de
numrerade borizontallinierna åter, hvilka bestämma krokliniernas böjd för
hvar-ja år, utmärka antalet af dödsfall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
