- Project Runeberg -  Sekter Lundbergs bröllop. Berättelse ur folklifvet /
24

(1878) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


“Är det magistern, som kommer nu?“

“Ja, det är det,“ svarade Nådenson något tvärt, då
han i den talande igenkände löjtnant Lejonhjerta.

“God natt då, herr magister, och tack för den trefliga
sammanvaron i dag!“

“Med mamsell, ja!“ tänkte adjunkten, men tillade högt:
“God natt, herr löjtnant, lycklig resa!“

“Så långt som pepparn växer!“ tänkte löjtnanten och
for småleende ut genom prostgårdens grind.

*


4.



Det var söndag. Vid Kyrkebo var mycket folk
samladt redan långt före gudstjenstens början, och man såg der
de mer umgängsamma bönderna stå samtalande i spridda
grupper, medan de blygare stodo orörliga och stumma
som bildstoder, uppradade utefter kyrkogårdsmuren. De
senare hade just icke den sämsta platsen, synnerligast de
af dem, som befunno sig utanför muren invid stora vägen.
Dessa kunde obehindradt mönstra de ankommande
kyrkobesökarne, bland hvilka, då det led närmare gudstjensten,
flera ståndspersoner blefvo synliga.

Här kom assessorn på Ekevik med sin fru och sin
son, den unge löjtnanten, med hvilken läsaren redan gjort
bekanskap; der kom den godmodige, korpulente “fanjunkaren“,
som hade sitt boställe inom socknen. Så kom sekter
Lundberg i en gul schäs, förtroligt nickande åt de klienter, han
här såg; men sist anlände i sin stora karet sjelfva
länsmannen med hustru, söner och döttrar, alla så praktiskt
instufvade i vagnen, att de, oaktadt sitt stora antal, der
ändå fingo rum. Som förelöpare till detta ekipage sågs
en stor lurfvig hund, länsmannens trogne följeslagare under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:24:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slundbergs/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free