- Project Runeberg -  Sekter Lundbergs bröllop. Berättelse ur folklifvet /
41(48)

(1878) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arm och rusade, utan att se till höger eller venster, fram
till sin blifvande make, fattade honom om halsen och
kysste honom häftigt; dock icke mer än en gång, ehuru
hon hade haft god lust dertill, ty hennes äldre broder
fattade henne genast i armen och bragte henne sålunda
till någorlunda sans igen, så att hon lemnade sitt offer och
i stället tafatt helsade de församlade.

Nu börjades vigseln. När de båda kontrahenterna
skulle afgifva sitt löfte, verkställdes detta af brudgummen
med helt låg röst, men deremot med så mycket högljuddare
af bruden. När hon uttalade de orden; “Jag Charlotte
Svanbom tager dig Carl Olof Lundberg till min äkta make
o. s. v.“, gjorde hon detta med ett sådant eftertryck och
en så löjlig gest med handen, att hela bröllopsskaran dervid
höll på att utbrista i skratt.

Icke blott den finkänslige prosten, utan äfven
brudgummen, var under hela ceremonien högst besvärad af
brudens beteende, och när akten var slut, skyndade derföre
den senare att vända sig från henne, för den händelse
hon ännu en gång skulle vilja i hela allmänhetens åsyn
öfverhopa honom med ömhetsbetygelser.

Det såg också verkligen ut, som om hon hade ämnat
göra detta; men då hon fann, att hinder mötte, rusade hon
i stället fram och fattade hans arm samt utropade, i det
hon hårdt tryckte denna intill sig:

“Nu är du min, Lundberg!“

Brudgummen mottog detta känsloutbrott med mycket
lugn, men önskade inom sig, att hans “skatt“, åtminstone
för tillfället, varit så långt borta, som pepparn växer, enär
han allt för väl märkte, huru större delen af
bröllopsgästerna borta vid fönstren stodo och skrattade i mjugg åt
henne.

Men nu kringburos förfriskningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:24:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slundbergs/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free