- Project Runeberg -  Sekter Lundbergs bröllop. Berättelse ur folklifvet /
48

(1878) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillnärmande som detta skulle ske, och han hade alls intet
emot att få den förhoppningsfulle unge mannen till sin
måg; men, nogräknad som han var, fann han tillfället
just icke så alldeles lämpligt för ett frieri; och det var
derföre hans min nu blef allvarsammare än vanligt.

Dock — molnet på hans panna skulle snart blifva
skingradt; ty innan han ännu kommit sig för att yttra
ett ord, hade de båda barndomsvännerna, likasom efter en
tyst öfverenskommelse, närmat sig den gamle och för
honom i enkla vältaliga ord tolkat de känslor, som lefde
i deras inre. Två själar hade funnit hvarandra, två
älskvärda varelser hade inför Gud beseglat ett kärlekens
förbund, och hvad Gud förenat skall menniskan icke
åtskilja.

Och således gaf den hederlige själasörjaren dem nu
sin faderliga välsignelse, men bifogade dervid dock de
orden: “I ären nu trolofvade, mina barn; men må detta
tillsvidare vara oss emellan.“

Det led inpå natten. Åskan hade tilltagit i
häftighet, och blixt på blixt genombröt mörkret, dock hade
ovädret ännu icke hunnit till Backebo, och det var ovisst, om
det ens skulle draga sig åt det hållet. Emellertid blef
det tal om att bryta upp, och flera af bröllopsgästerna
började härunder taga afsked af värdfolket. Men se, det
var något, som detta alls icke ville höra talas om.

“Här får ingen fara hem i afton,“ menade sektern,
och bruden instämde deruti.

“Här fins plats för alla,“ återtog Lundberg, “och i
morgon äta vi en liten frukost tillsammans.“

De flesta gästerna gingo in härpå, men herrarne från
staden måste nödvändigt fara hem.

“Vi måste till staden i natt, om det så regnade
trollpackor,“ sade en af bodherrarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 12 06:43:38 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/slundbergs/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free