- Project Runeberg -  Småbrukarens bok /
11

(1912) [MARC] Author: Anders Jørgensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djupgräfning för potatis - Ytterligare om gödslingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förhållanden tidigt sätter en kraftig blast, så blir jorden i
allmänhet förträffligt utluftad och pulveriserad under den halfskugga,
som en god potatisskörd gifver, och blir därefter väl skickad till
att bära följande skördar.

Men kan man icke komma ut med att hvarje år djupgräfva
potatisskiftet — och det är icke nödvändigt att djupgräf va oftare
än hvart tionde eller femtonde år —, så bör man dock, som
förut är sagt, åtminstone sörja för att få jorden godt luckrad något
djupare än potatisen sättes, så att denna icke blott skall kunna
skjuta rötter åt sidorna, utan också få lätt tillfälle att gå ned
på djupet. Dock kan denna sista luckring i djupet också i
nödfall utföras på varen, innan potatisen sättes.
Ytterligare om gödslingen.

Hvad nu angår mängden af de gödningsämnen, som
potatisen utdrager af jorden, skall här blott nämnas, att till en
potatisskörd af 125 danska tunnor per danskt tunnland — danskt
tunnland är mellan tre och fyra kappland större än svenskt och
dansk tunna är 139 liter — förbrukas omkring 50 kilo kväfve,
23 kilo fosforsyra och 80 kilo kali. Och när man nu beräknar,
att ett lass god och väl bevarad ladugårdsgödsel på 750 kilos
vikt innehåller omkring 3,5 kilo kväfve, 2 kilo fosforsyra och 3,5
kali, så inses lätt att man bör tillföra hvarje tunnland minst 15
— hälst 30 — lass gödsel, om man icke vill tära för mycket
på jordens gamla växtkraft. Och ändå kanske icke kalit räcker
till. Lerhaltiga jordar innehålla dock af naturen en del kali,
hvaremot sandjordar icke innehålla kali. Och om man därför vill
hafva goda potatisskördar på sandjord, så bör man jämte
kreatursgödseln gifva ett tillskott af kali — antingen aska, vars
väsentligaste beståndsdelar är kali, om den härstammar från ved —
eller kainit. Men då potatisens stärkelsebalt nedsättes, om
kaini-ten utsås samtidigt med potatiseos sättning, så bör kainiten helst
sås till forfrukten — alltså året förut.

Kreatursgödsel — i synnerhet god svingödsel, som är rik på
kali — är således förträfflig för potatisen, men vidare halmig bör
den icke vara, emedan hvarje halmstrå är som ett dräneringsrör,
genom hvilket luften har sin rika ingång. Och i torra försomrar
koramer därför den halmiga gödseln att uttorka jorden allt för
mycket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:03:49 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smabruka/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free