- Project Runeberg -  Småbrukarens bok /
26

(1912) [MARC] Author: Anders Jørgensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rensning, luckring och gallring - Stocklöpare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så snart de störst» plantorna fått 2—8 blad. Man bör vara
mycket angelägen om att lämna endast de största och bästa plan*
torna pä hvarje plats, k all annan jord böra fröen utsås
grupp-vis för hand eller med maskin, försedd med dippeliarättning. De
gro därigenom snabbare samt taga sig äfven lättare genom
möjligen bildad skorpa på jorden.

Vi bruka nu hos oss så fröet tätt i raden och därefter gallra
plantorna två eller tre gånger. Den första gången, då plantorna blifvit
två eller tre tum höga, gallras de blott till två eller tre tums afstånd.
Två eller tre veckor därefter borttages hvarannan planta och efter
ytterligare två eller tre veckor borttaga vi på nytt hvarannan planta,
så att det slutliga afståndet mellan plantorna i raden blir 6 — 8 tum.

Härigenom vinna vi, att vi få en stor mängd grönfoder
under loppet af sommaren. Men för att ersätta något af den
gödningskraft, som de utgallrade stora plantorna alltid ha förbrukat,
pläga vi vattna mellanrummet mellan raderna i juli månad med
kraftig urin.

Stocklöpare.



Om de till fröplantor använda rötterna hafva haft far läng
hals, eller själfva ej varit fullt utvecklade, eller fröet varit dåligt
moget och sådden skett mycket tidigt på våren samt så sommaren är
torr, händer det ofta, att en hel mängd fröstänglar uppskjuta
redan första sommaren. Dessa böra ej fullt bortskäras, utan endast
så långt losskäras, att de fasthänga vid roten med en hinna något
tjockare än en nagel — bastlagret på ena sidan —, samt sedan
nedböjas till marken, helst mot norr. Betorna skola då icke skjuta
nya fröstänglar, men skola med en stark saftströmning stärka den
knäckta stängeln, så att den åter kan resa sig. Men om man
upprepade gånger under sommarens lopp fortfar att knäcka ned
stängeln, så kan den icke uppnå utveckling nog till att blomma,
ännu mindre till att sätta frö. Och då roten således icke kan
öfverföra sin kraft till stängeln, blir den icke heller själf träig och
oanvändbar. Roten utvecklar sig fullt normalt.

Låter man stocklöparna däremot utveckla sig, blir roten träig
och fastnar lätt i halsen på korna, som ej gifva sig tid att tugga
dessa träiga stycken, utan försöka att svälja desamma hela:
Följden häraf kan lätt bli, att stycket blir sittande fast i kons hals,
och om ej hastig hjälp tillkommer, kan kon kväfvas. Detta händer
äfven lätt vid utfodring med stor potatis och förhindras därigenom,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 2 22:08:34 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smabruka/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free