- Project Runeberg -  Småbrukarens bok /
40

(1912) [MARC] Author: Anders Jørgensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om fruktträds beskärning - Äldre fruktträds skötsel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sittande långskott helt och hållet eller afkortas till fruktved (högst
5 knoppar lämnas).
Så sker ock med alla kortare kvistar.

Tredje och följande kronbeskärningar ske efter samma
grunder, dock mindre skarpt. — På äldre träd bör man utan
betänkande borttaga alla grenar, som sitta i kors eller missbilda trädet.

En sidogren bör alltid aftagas så, att den uppsvällda ringen
rundt om grenens fäste icke bortskäres. Om ringen lämnas orörd,
växer den snart öfver såret. Borttagas äldre grenar, blir såret
dock så stort, att man alltid bör bestryka det med tjära eller
oljefärg. Härvid iakttages, att man undviker att bestryka barken.

illustration placeholder
Såg.

Genom nu beskrifna
beskärning börjar fruktsättningen invid
stammen och fortgår utefter
grenarna. När de nedersta grenarna
efter hand upphöra att bära frukt,
borttagas de.

Beskärningen sker med knif, s. k. sekatör (kvistsax) samt
för gröfre grenar med såg.

Äldre fruktträds skötsel.



Hvar annan eller hvar tredje höst göder man sina fruktträd
på sådant sätt, att man nedgräfver gödsel grundt rundt omkring
trädet, så långt ut ungefär som krongrenarnas spetsar.

Fruktodlingens värsta fiender i vårt land äro larverna af
frostfjäriln och äpplevecklaren. Frostfjärilns hanar ser man under
senhösten flyga omkring. De ha gulaktigt jordfärgade vingar.
Honorna däremot ha nästan inga vingar. De måste därför
krypande begifva sig uppför trädens stammar. Här lägger hvarje
hona hundratals ägg. Dessa kläckas på våren, och larverna
börja-genast äta af blom- och bladknopparna samt af de utvuxna bladen.
Vissa år kunna de
till och med kaläta träden.

För att skydda träden bör man på hösten tätt omkring
deras stam binda en minst decimeterbred pappremsa och
bestryka den med tjära blandad med smält talg, linolja eller sältran
eller ock med s. k. brumatalim, som erhålles i fröhandeln. Till
dess jorden fryser starkt, förnyas bestrykningen, så snart den förra
torkat På våren afhagas banden och uppbrännas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 2 22:08:34 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smabruka/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free