- Project Runeberg -  Småbrukarens bok /
69

(1912) [MARC] Author: Anders Jørgensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstgödsel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Konstgödsel.

Af konstgödsel finnas flera slag, som gå under olika namn,
men hvilka egentligen blott innehålla de tre värdeämnena: kväfve,
fosforsyra och kali — alltså samma tre ämnen, som man med
omsorg söker att vårda i den vanliga ladugårdsgödseln.

Konstgödsel kan godt innehålla alla dessa tre ämnen samlade,
till exempel kali-ammoniak-superfosfat, eller blott två af ämnena,
till exempel ammoniak-superfosfat. Eller kanske blott ett enskildt
ämne, till exempel fosfat eller superfosfat (fosforsyra) eller kainit
(kali).

Man skulle tycka att i våra dagar, då kreatursbesättningarna
Ökas såväl i de mindre som i de större bruken, och då
utfodringen ständigt blir bättre och bättre, konstgödsel icke skulle behöfva
användas. Men ännu så länge skall den dock knappast kunna
undvaras, och den skall säkert icke ännu på många många år
blifva öfverflödig.

Saken är, att gamla felgrepp, utöfvade under många år, skola
kräfva många års offer, innan de blifva rättade. På landtbrukets
område är mycket att ersätta till följd af gammal roldrift.

I de goda åren på 1860—7O-talen såddes år efter år
lång-stråig säd. Och i den då nyligen märglade och dränerade jorden,
i synnerhet när den blef ren eller blef* väl trädesbrukad, gaf säden
rika sköldar. Jorden var nämligen i sig själf rik på lätt
tillgänglig växtnäring. Då man nu år efter år sålde större delen af den
kärna man skördade, utan att ersätta hvad som beröfvats jorden,
så blef följden, att jorden så småningom blef utsugen.

En jordmån, som i många år varit använd till sädesodling,
och från hvilken säden blifvit bortsåld — kanske ända sedan 1850—
60-talen — behöfver därför mera växtnäringsämnen än en vanlig
gödsling kan tillföra, om grödan skall blifva så rik och så väl.
utvecklad, som man Önskar.

På en del trakter kräfver jorden ett tillskott af både kväfve,
kali och fosforsyra, under det att på andra ett tillskott af ett eller
tvänne af dessa ämnen är hvad som behöfves. Är det så, att
jorden är rik på till exempel kali, men saknar fosforsyra och kväfve,
blifver skörden ej god förr än tillräcklig näring af dessa senare
ämnen, tillförts. Skördens storlek rättar sig nämligen efter
mängden af det ämne, hvaraf förrådet är minst. Detta gifver en
förklaring på hvarför en och annan vid användnini? af konstgödsel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:03:49 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smabruka/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free