- Project Runeberg -  Småbrukarens bok /
70

(1912) [MARC] Author: Anders Jørgensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstgödsel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ii

trott sig finna, att den ej alls Ökat skörden. År jorden till exempel
fattig på kväfve, men rik på fosforsyra och kali, så gagnar ett
tillskott af fosforsyra ingenting till. Det är endast kväfve, sora
på sådan jord visar verkan, och då skall man för att få rik skörd
gifva så mycket kväfve, att rikedomen af kali och fosforsyra blifver
tillgodogjord.

Vidare bör man också taga hänsyn till hvad de olika
grödorna kräfva mest af i en förhållandevis lätt tillgänglig form.

Många landtman ha säkert intill våra dagar icke vetat hvad
olika konstgödslingsämnen innehålla, och ännu mindre huru de
fördelaktigast skola användas.

Men af det förut anförda framgår, att, för att kunna nyttja
konstgödsel med fördel, bör man veta:

1) Hum jorden har varit nyttjad de sista 20—80 åren.

2) Huru mycket och huru allsidig gödsel den ungefär har fått.
8) Och hurudan jordmånens sammansättning och
beskaffenhet är.

Hvarje jordbrukare vet ungefär, huru hans jord varit använd,
och skall däraf kunna göra sig en föreställning om, hvilka ämnen
jorden behöfver. Det slutliga afgörandet bör dock först komma
till stånd, sedan man under 2 — 8 år försökt olika
konstgödslingsämnen på en mindre jordbit och helst på flera ställen å egendomen.
Därefter skall man se hvad som verkar bäst och hvar det behöfves.

Först när man på detta sätt kommit till någorlunda visshet
om en god verkan af bestämda gödslingsämnen, kan det vara klokt
i att använda en större penningsumma på konstgödsel. Vid
bedömandet af verkningarna må man komma ihåg, att all ensidig
kväfvegödsel särskildt drifver på växtligheten, hvaremot
fosforsyregödsel mera åstadkommer en god kärnbildning, särskildt då, när
det tillika finnes rikligt med kväfve. Kväfvets verkan skall alltså
särskildt vara synlig för blotta Ögat, hvaremot man på kornvikten
’skall pröfva, hvilket utbyte fosforsyran har gifvit.

Hvad ladugårdsgödselns innehåll angår, så är den, när urinen
tages ifrån den, beröfvad mycket kali samt det lättast om sättliga
kväfvet.

Innehåller nu jorden icke rikligt af mullämnen, som kunna
omsättas tillika med det kväfve, som är i den fasta gödseln., så
skall denna kanske blifva för litet och för långsamt verkande.
Och här kunde man därför möjligen med fördel använda någo*
•kilisalpeter om våren eller i den bästa växttiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:03:49 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smabruka/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free