Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inköp af foderämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d
Prisen ha under de senaste tio åren på nästan alla
fodermedel varit lägst från maj till augusti. Alltså böra foderämnena
köpas under denna tid. Fördelen häraf skall framträda tydligt
genom följande beräkning.
Prisen ha ett af de senaste åren under följande två månader
varit i Danmark pr 100 kilo:
I juli månad: BomullsfrÖkakor kr. 9: 80 I nov. månad: kr. 12: —
» » Solroskakor...... »9:80 » * »12: —
» » Kli .................. » 8: 40 » » i> 10: —
» » Majs ............... » 7: 50 » » > 8: 50
Kraftfoder kostar alltså mindre, när det är köpt i juli månad,
än när det köpes först i november.
Dock, det är icke nog att köpa i den billigaste tiden, utan
man bör också beräkna, i hvilka fodermedel man får de ämnen
billigast, som man önskar köpa.
Alla våra oljekakor och delvis kliet köper man för att få
mera ägghvita och fett att blanda tillsammans med våra hemodlade
fodermedel, som därigenom bättre kunna utnyttjas. Och det är
då klart, att det foderämne, i hvilket vi få mest ägghvita och
fett i fölhållande till priset, böra vi köpa.
För att underhålla kroppen och lämna produktion behöfva
djuren dels underhållsfoder, dels produktionsfoder. I detta foder
ingå vissa s. k. näringsämnen. Dessa äro ägghviteämnen, amider,
fett, kväfvefria extraktivämnen och växttråd. Ett foderämnes värde
bestämmes af den mängd näringsämnen, som ingår i detsamma.
Denna är betydligt växlande för olika foderämnen. För att kunna
jämföra olika foderämnens värde plägar man uträkna huru många
näringsämneenheter de innehålla. Detta tillgår så, att ägghvitan
multipliceras med 6, fettet med 2,4, växttråden med 0,8, hvartill
läggas amider och extraktivämnen. För att kunna göra en dylik
beräkning måste man således hafva kännedom om huru
foderämnena äro sammansatta. Sammansättningen på foderämnena
växlar betydligt och är ej densamma ens för samma slags
foderämnen. Mängden af näringsämnen i ett foderämne beror nämligen
på jordens beskaffenhet, på väderleksförhållanden under året o. s. v.
För att gifva en föreställning om foderämnenas sammansättning
ined delas här några medeltal (i procent):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
