- Project Runeberg -  Småbrukarens bok /
120

(1912) [MARC] Author: Anders Jørgensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slaktsvinens fodring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

16

Har man varm mjölk eller varmt vatten, så är detta så
mycket bättre att använda. Ty en värme af ungefär 20 gr. C
är det bästa för att få det hela i jäsning. Om jäsningen dag
från dag är ensartad, främjas i hög grad matsmältningen och
därför bör stor noggrannhet härutinnan ådagaläggas.

När säden användes i jäst tillstånd, är det icke nödvändigt
att gifva svinen mjölk, sedan de blifvit 10 a 12 veckor gamla
Men kan man utan svårighet skaffa mjölk, är det naturligtvis bra
att nyttja sådan. Tre kilo skummad mjölk ersätter ett halft
kilo säd.

Då svinen uppnått 50 kg. i vikt Ökar man kärnfodret till
ett och ett halft kg. dagligen, och när vikten gått upp till 60 kg.
har kärnfodret ökats till 1 3/4 kg., hvilket bör vara höjdpunkten.
Härmed fortsättes tills fjorton dagar före svinen skola säljas. Då
kunna de, om fodertillgången det tillåter, fodras dagligen med två
kg. kärnfoder, helst råg- eller korngröpe.

Resultatet häraf blir ett helt annat, än när man fodrar med
ojäst och mycket vattnigt foder. Skulle svinen emellertid visa
behof af litet mera tunnt, så ger man dem efter slutad fodring
litet rent vatten i tråget. •

Under slaktsvinens växttid, som varar 4 a 6 månader, är,
förutom ofvannämnda mjölk och säd, grönfoder om sommaren och
potatis och betor om vintern hufviidfodret. I förening härmed
gifves äfven agnar och köksaffall, baljväxtskidor, småsäd eller
rågkli. Grönfodret består af gräs, vicker, ärter, ungklöfver, bohvete
(se dock närmare om bohvete under afdelningen grönfoderplantor),
gul senap, rof- och morotsblast, kålblad samt allt slags ogräs och
särskildt då brännässlorna. Det hela bör helst skäras till hackelse
och nedsyltas tillsammans med mjölken eller diskvattnet samt säden
i en tunna (till exempel ett fotogénfat som rengjorts med släckt
kalk) eller i en af cement murad behållare, hvari det så får stå
högst ett dygn, för att det skall få en lätt syrlighet, innan det
förbrukas, ty då är det lättare att smälta. Men man bör blott
hälla litet vatten på allt detta, om en lyckad syrlighet skall kunna
väntas. Naturligtvis bör man hafva två tunnor att byta om med,
när man nedsyltar svinmaten.

Halfstora slaktsvin böra, såvidt möjligt, tilltaga fyra till fem
kg. i vikt hvarje vecka, om fodringstiden skall blifva så kortvarig
och billig som möjligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 2 22:08:34 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smabruka/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free