- Project Runeberg -  Småbrukarens bok /
133

(1912) [MARC] Author: Anders Jørgensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Raserna - Rufningen och kycklingarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framkallar ruggningen, hvilken verkar att hönsen upphöra med
äggläggningen just Vid denna tid, då äggen äro billiga. Den nya
fjädersättningen tager nämligen så mycken kraft från hönan att
hon ej samtidigt kan lägga ägg. Då hönan sålunda med kraftig
fjäderbeklädnad och genom god utfodring med kärnfoder möter den
kallare årstiden, hösten och vintern, börjar hon lägga ägg just vid
den tid, då äggen äro i högsta pris, hvarigenom ägaren vinner
större inkomster. Äggen böra helst insamlas två gånger dagligen
och min^t en gång i veckan aflämnas till salustället.

Rufningen och kycklingarna.

Rufningen bör helst ske på ett lugnt och afsides ställe,
hvarest hvarken höns eller annat kan komma och oroa.

En god rufplats kan göras i en fördjupning af en omvänd
grästorfva, som fylles med fuktig halm eller ho. Ett sådant, rede
får nämligen från grästorfvan den fuktighet, som behöfves, om
icke ägghinnan, särskildt under den torra sommartiden, skall blifva
så torr och seg, att kycklingen icke har kraft att genombryta
den oeh därför måste dö i ägget. I brist på en grästorfva kan
man äfven lägga ett lager fuktig mossa i botten på hvarje rede.

Antalet rufägg plägar i regel vara 11 a 13; dock kan man
Öka eller minska detta antal, alltefter hönans storlek. Man får
dock ej lägga flera ägg under en höna, än att hon väl kan täcka
dem, emedan eljest alla äggen kunna blifva förstörda.

Hvarje morgon ger man hönan sitt. foder, t. ex. korn eller
hvete, samt friskt vatten. Likaledes bör hon dagligen ha sin regelbundna
motion, och då är det fördelaktigt om hon har en hög aska eller sand
eller torfmull att bada sig duktigt i för att frigöra sig från ohyra.

När sedan kycklingarna komma, bör man på inga villkor
störa hönan, innan alla äro framkomna, hvilket ibland kan taga
en tid af öfver en dag. Därefter bör hon helst töras in i en bur,
hvarest de andra hönsen icke kunna komma till henne. Men om
natten bör hon hafva kycklingarna hos sig igen. Och är vädret
ruskigt, bör hon helst ha tillträde till redet hela dagen.

Den första dagen efter kycklingarnas framkomst behöfva de
icke näring, utan blott ro och värme; icke heller den andra
dagen förtära de något vidare. Deras föda bör i början helst
bestå av fina korn-, hafre- eller bohvetekorn och därtill hackade,
hårdkokta ägg. Äfven hvetebrödssmulor eller krossade skorpor
äro ett förträffligt foder. Och kycklingmodern skall nog lära sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:03:49 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smabruka/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free