Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om utrotandet af hästhof och tistel - Fröodling af rotfrukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle ha blifvit en ogräsplanta, skulle det då tjäna till något
–sedan knölarna blifvit mogna — att plöja och härfva jorden aldrig
så mycket på våren eller hösten? Skulle potatisen dö, därför att
den tillsammans med jorden blefve vänd några gånger? Drag
däremot upp potatisen, när plantan står i sin första starka växt i
sommaren, så skall den dö. Och så skall det också gå med
häsf-hofven och tisteln.
Om hästhofven bredt sig öfver ett större jordstycke, så att
det icke låter sig göra att draga eller gräfva upp plantorna, så
kan det löna sig att så råg — antingen till grönfoder eller till
mogen skörd — två till tre år i sträck på detta stycke. Eller
också kan man odla betor det ena och potatis det andra året och
därigenom få tillfälle att föra kriget med eftertryck. Vidare är
det bra att gifva en riklig vattning med kraftigt gödselvatten
(urin) upprepade gånger på ställen, där hästhofven fått fäste; ty
riklig gödselvattning tål den icke och försvinner därför i regeln
efter sådan vattning. Slutligen kan en djup vårplöjning,
isynnerhet om plogjärnen äro skarpa, försvaga dem betydligt. Ty dessa
ogräsplantor, som börja växa i februari och mars och redan vid
vårens inträde stå med sina kraftiga skott nästan vid jordytan,
förstöras icke af klösharfven, men blifva mycket hämmade efter
en djupplöjning.
Fröodling af rotfrukter.
Förutom den mängd frö af blommor och köksväxter, som i
det lilla böra odlas hemma, icke blott för penningvärdets skull
utan fastmera därför, att det nordiska fröet vanligtvis är bättre
än det frö, som införes från sydligare länder, är det åtskilliga
slag af frö, som den driftige landtmannen särskildt bör vinnlägga
sig om att odla, nämligen frö af olika slag af rotf. ikter. Man
erhåller därigenom tillfälle att förbättra sin sort genom att endast,
välja de vackraste och ädlaste former till fröstockar. *
Ville så fröodlarna därnäst uppställa som regel att endast
odla enbart goda sorter till frö samt vraka allt dåligt frö, så skulle
vi snart kunna möta på frömarknaden med utmärkta varor.
* Detta är dock ej enbart nog, ty man bör dessutom välja de
rötter, som med stor massa förena största mängd af torrsubstans,
hvilket förhållande innebär en stor svårighet för rotfruktsodlingen i det lilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
