- Project Runeberg -  Småbrukarens bok /
162

(1912) [MARC] Author: Anders Jørgensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goda sädessorter - Höstsäd - Korn, sexradigt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Råg. Probsteierråg är en gammal välkänd sort, som i
allmänhet gifver god afkastning. Schlan städ törråg gifver vissa år
mycket god afkastning, men i genomsnitt torde utbytet af denna
sort ej vara så stort, som man af de långa axen skulle kunna
förmoda. Campineråg liknar Probsteier, men har ett företräde
framför denna, att kornen sitta bättre fast, hvarför den gifver
mindre spill säd. Den är ock mera storkornig och mera härdig.

Hvete. Borehvete har visat sig mycket härdigt och synes
föga utsatt för rost, hvarför denna sort torde förtjäna försökas.
Den bör sås tidigare än landthvete, emedan den på hösten växer
långsammare än detta.

Höstsäd.

På växtkraftig jord lämpar det sig sällan att gödsla till
höstsäden, emedan denna — särskildt rågen — då ofta för tidigt
lägger sig, då den gifver mindre värdefullt strå och i regeln också
ringare kärna. Dock kan man i någon mån förekomma detta
genom att på sådan jord så höstsäden så sent på hösten som
möjligt.

Har jorden däremot icke öfverflöd af växtkraft, så bör man
gödsla till höstsäden. Helst utföres då gödseln strax innan jorden
skall hafva sin sista plöjning före sådden. Om man har stallfodrat
på sommaren, så bör det ju finnas gödsel nog också till detta skifte.
När så höstsäden sommaren efter är skördad, djupplöjes jorden
strax och tillsås med höst- eller stubbrofvor, om detta kan ske
före den 20 aug. (i Danmark). Eljest kan man också så gul senap,
raps eller spergel (denna sista dock helst på sandjord), om
meningen är att af dessa grödor taga skörd. Däremot kan man så
baljväxter (vicker o. s. v.), om de på hösten skola nedplöjas som
gröngödsling. De böra då komma i rik blomning, innan de
nedplöjas, ty före denna tid insamla de blott litet af växtnäringsämnen
från luften.

Raps och stubbrofvor kunna under vanliga förhållanden
Öfver-lefva vintern, så att om det icke plöj es omsorgsfullt efter dem på
hösten och om icke rotfrukter, utan vårsäd följer, så kunna de lätt
uppträda som ogräs på sommaren.

Korn, sexradigt.

Efter en kraftig baljväxtskörd går gärn» sexradigt korn uV
märkt till. Om jorden icke är oren, så bör kornet sås så tidigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 2 22:08:34 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smabruka/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free