- Project Runeberg -  Småbrukarens bok /
166

(1912) [MARC] Author: Anders Jørgensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärter, vicker och bönor - Grönfoderväxter - Midsommarråg och vanlig råg - Hvete med isådd vintervicker - Klöfver och gräs - Vickerhafre

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men jorden måste som sagdt vara väl beredd, ty blott där
lorden varit väl behandlad till potatis och hafre kan man hoppas
på en rik gröda af baljväxter.

Det är icke nödvändigt att bruka ladugårdsgödsel, urin elie/
chilisalpeter till baljväxter och icke heller till den gröda, som följer
efter en vällyckad baljväxtskörd, ty jorden saknar då icke kväfve.

Grönfoderväxter.

För att landtbrukarna i allmänhet skola kunna hålla ett så
stort antal kreatur som möjligt (och småbrukarna böra ju helst
nå så långt, att de kunna hålla en ko på hvarje tunnland, när
jorden är god), så är det nödigt att stallfodra, åtminstone under
en del af sommaren. Här skola därför nämnas en del af de
viktigaste grönfoderväxter, som stå till landtbrukarens tjänst.

Midsommarråg och vanlig råg.

Midsommarråg är den tidigaste råg vi hafva. Därpå följer
vanlig råg. Midsommarråg sås helst i slutet af juni månad och
den vanliga rågen i slutet af augusti. Växa de för kraftigt på
hösten kunna de afbetas, innan vintern kommer.

Hvete med isådd vintervicker

Denna blandsäd kan aflösa rågen.

Klöfver och gräs.

Se härom under klöfver och gräs.

Vickerhafre

Är tjänlig från midten af juni till midten af augusti. En god
vickerhafreblandning utgöres af fem delar hafre, tre delar vicker
och en eller två delar ärter.

Sexradigt korn utvecklar gärna en kraftig bladrikedom och
kunde alltså lämpa sig förträffligt till tidigt stallfoder. Men det
har den olägenheten med sig att om kornet får stå, tills axet är
fullt utbildadt, så kunna dess borst lätt komma ner i lurtröret på
korna, hvaraf framkallas en stark ibland farlig — hosta. Afdetta
skäl är det icke lämpligt, att använda sexradigt kom bland
grönfoderväxterna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:03:49 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smabruka/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free