- Project Runeberg -  Småbrukarens bok /
175

(1912) [MARC] Author: Anders Jørgensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönfodrets förvaring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Grönfodrets förvaring.

Det grönfoder, som ej under sora maren uppfodras, torkai
vanligen. En nyare metod, som i flera länder mer och -mer
användes, är att nedlägga det, medan det ännu är saftigt grönt, i ett
syitrum, en så kallad silo. Namnet silo är af spanskt ursprung
och betyder en murad behållare, hvari man förvarar säd. I detta
syitrum får fodret under ett mycket starkt tryck, som delvis
utpressar luften, genomgå en långsam jäsning.

Nere i Ängeln besökt* ;&$ jommaren 1884 en man, som i
flere år förvarat allt sitt grönfoder på detta sätt och som
stall-fodrar. Här fick jag tillfälle att se metoden praktiskt utförd.

Dagen efter det att klöfvern, vickerhafren eller hivad helst
det nu var var skördadt, kördes skörden in i syltrummet, vare sig
det regnade eller var solsken. I rummet — ett hus omkring 2
meter i fyrkant samt 3 meter högt, hvaraf hälften dock var under
jordytan, samt med starka väggar — packades så grönfodret
samman fortast möjligt. Därefter lades lösa bräder ofvanpå, och på
bräderna ett lager af sten, mursten eller åkersten, till sådan mängd,
att det blef en vikt af minst 150 kilo på hvarje kvadratmeter.
Hvarken salt eller någon annan slags tillsättning ströddes mellan
grönfodret. När så sex veckor gått till ända var jäsningen
fullbordad och syltfodret eller ensilagen kunde då användas.
Betäckningen (sten och bräder) togs då bort från den ena sidan, hvarefter
fodret skars löst i skift, antingen med en skarp spade eller liknande,
liksom när man skär torf. Och först när ett sådant skifte var
förbrukadt börjad? man på ett annat, och så vidare, tills allt var
taget.

Tre saker måste dock iaktagas under fodringen:

1) Sedan syltfodret blifvit lösskuret måste* det spridas tunnt
och utsättas för luften minst en half dag, innan kreaturen fodras
med detsamma, så att den skarpa syrliga lukten något minskas.

2) Man må blott fodra af ensilagen två gånger dagligen,
emedan eljest kornas matsmältning lider skada.

8) All syltsaft, det vill säga vattnet, som samlar sig på
bottnen af huset, om marken är fast, njuta korna med begärlighet,
men den får användas blott i friskt tillstånd.

Det omkring 15 centimeter tjocka lager af syltfoder, såväl
upptill som vid yttersidorna, som man icke kan hindra luften at*
n^ och sora därför möglar, kastas åt sidan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 2 22:08:34 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smabruka/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free