Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bokföring för kor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Tid sidan af denna foder- och mjölkräkenskap bör mav, tvr*
«& rftkenskap till, nämligen öfver åtgången af kraftfoder. Denna
räkenskap skall omfatta de olika slagen af kraffcfoder samt
genomsnittspriset härför för hvarje vecka. Och detta genomsnittspris
finnes genom att blott sammanräkna hur många kilo kraftfoder,
som förbrukats under veckan samt dess sammanlagda pris.
Därefter divideras kiloantalet med priset, till exempel: En ko fodras
ander en vecka med 20 kilo majs, 20 kilo kli, 10 kilo solroskakor
•efe 10 kilo boinullsfrökakor.
Räkenskaperna få då följande utseende:
20 kilo majs a 8 öre_______________ kr. 1: 60
20 » kli å 10 öre............_______ » 2: —
10 » solroskakor å 11 öre_______ » 1: 10
10 » bomullsfrökakor a 10,5 öre... > 1; 01
8:a 60 kilo, som ha kostat_____________kr. 5: 75
På dessa 60 kilo uppdelas nu bela kostnaden kr. 5: 75, ock
man får då ungefär 9,58 öre, som är genomsnittspriset på hvarje
kilo kraftfoder och som därför införes under räkenskapsrubrikei
med detta namn. Och med detta genomsnittspris mångfaldiga*
kons kraftfoder under motsvarande vecka. Härtill komma så
rotfrukterna, hvaraf 10 kilo morötter eller betor räknas till samms
fodervärde för kor som ett kilo säd.
Troligen skall en eller annan finna det märkvärdigt, att i
foderräkenskaperna nämnts hvarken hö, grönfoder eller halm. Härom
skall därför anmärkas:
Då det alltid är svårt att rätt värdera dessa fodermedel, så
kan man gå enklare tillväga, nämligen genom att räkna så, ati
man för halmen får gödseln, hvilken ju icke heller är lätt att
värdera; medan man hvad höet och grönfodret angår kan jämföra
gräsföitets storlek med ett motsvarande sädesfält. Och när man
s& efter slutad skörd har sin räkenskap öfver sädesfältet klar,
så kan man sätta gräsfältets värde minst lika högt. Denna
summa lägges så till Öfriga utgifter för kon eller korna. På detta
sätt slipper man en mera invecklad räkenskapsföring och skall
åock kunna uppnå en rätt god öfverblick öfver utgifter och inkomster.
Jämför för öfrigt härmed vidfogade tvenne räkenskapei.
»Mjölk- och foderräkenskap» samt »Öfversikt öfver
kraftfoderför-VrukningaÄ».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
