- Project Runeberg -  Småbrukarens bok /
212

(1912) [MARC] Author: Anders Jørgensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sådan gödsling, sådan skörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26

skördar, om den ej omsorgsfullt bearbetas och gödslas. *Dika
fälten omsorgsfullt, bearbeta jorden i rätt tid oeh pä det lämpligaste
sättet och gif de växter Ni odlar näring d. v. s. gödsla för den*
och det skall snart visa sig, att jorden skall belöna Eder för Edert
arbete och Eder omtanke.* Lika litet, som ett djur, hvilket far
Otillräcklig näring, kan utveckla sig till ett kraftigt djur, af hvilket
Ni får nytta, lika litet kan en växt utveckla sig kraftigt och gifva
rik skörd, om den ej får tillräcklig näring. Af växternas närings
ämnen äro kväfve, fosforsyra, kali och kalk de, som oftast finnas
i otillräcklig mängd i jorden, och som snart sagdt öfverallt måste
tillföras. Huru skola vi kunna skaffa dessa växtnäringsämnen?
De finnas dels i stall- och afträdesgödseln, dels kunna de erhållavS
i vissa s. k. konstgödslingsmedel, som förekomma i handeln. Det
gäller således att hålla så många kor som möjligt och att där så
behöfves använda goda konstgödslingsmedel. Den gödsel som
produceras på en egendom skall emellertid väl tillvaratagas, om den
ej skall förlora så godt som hela sitt värde.

Gödselns mängd och sammansättning är naturligtvis beroende
af djurens storlek och utfodring. I allmänhet kan det beräknas,
att gödseln efter en medelstor ko är värd minst 60 kronor.
Gödseln efter de djur, som i allmänhet födas på en egendom på 40
hektar åker, är således värd i rundt tal 1,500 kr. Lönar det sig
att väl taga vara på 1,500 kronor? Det torde för en hvar, som
vill tänka, vara klart, att det är nödvändigt att på allt sätt söka
förhindra, att den stora summa, som gödseln faktiskt representerar,
till större del går förlorad.

Gör golfven i stall och ladugård täta! Bäst är att i
ladugården hafva golfvet cementeradt. Ett cementgolf är tätt, lätt att
hålla rent och hållbart. Använd tillräckligt med strö, men märk
väl, strö ej med för mycket halm. Använd torfströ och i rännorna
torfniull eller dyjord! Det blifver för dyrt att använda torfströ
säger någon. Misstag! Kom ihåg, att 1 kilo torfströ uppsuger
åtminstone lika mycket urin som 3 kilo halm (god torfströ
uppsuger af urin 10 ända till 18 gånger sin egen vikt). Det går åt
ungefär 8 kilo halm till strö pr dag åt en ko, och ströet är
således värdt 4 V2 öre pr dag. Af torfströ behöfves ej användas
mer än 8/4 å 1 kilo pr dag. Priset på torfströ ställer sig ju till
ungefär 2 Öre pr kilo och kostnaden för strö för en ko blifver
således l-1/* a 2 öre pr dag, om torfströ användes, oeh då är
ftndock gödseln mycket bättre. ,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:03:49 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smabruka/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free