Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefva vi i en ond tid? Af Teodor Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lefva vi i en ond tid?
är den gamle skådar bakåt och tänker på sin barn-
dom och ungdomstid, prisar han alltid den senare
och drager en suck öfver att den är för så länge
sedan försvunnen. Lugnt var föräldrahemmet, det
beskärde oändlig trygghet åt honom och hans syskon,
goda voro de människor, som där dvaldes, själf var
han ett godt och oskyldigt barn. Och när han vidare
låter sin mannaålder och sina äldre dagar skrida förbi
sin erinring, synes honom ofta nästan hvarje
tillrygga-lagdt år hafva varit tyngre än det föregående, och
han suckar: »Jaja, tacka vill jag den gamla goda
tiden, då jag var barn.»
Som den enskilde tänker, så har också
mänskligheten i sin helhet känt det. Alla folk hafva lagt sin
guldålder, sin ljusa paradistid, långt tillbaka i det
förflutna, sett sin nutid i mörker och bäfvat för
framtiden. Hvarje släkte har klagat öfver det närvarandes
dålighet, tidens svårighet och människornas ondska.
Trots allt detta har man dock nästan alltid måst
medgifva, att tiden gått framåt, som man säger, och
skulle man fråga någon — hvem som helst snart
sagdt —, i hvilken tidsperiod han hellre skulle hafva
velat lefva än i sin egen närvarande, så skulle han
knappast besinna sig utan ögonblickligen svara: »Jag
skulle ej vilja lefva i någon annan tid än i min egen.»
Hvilken svensk skulle, om han kunnat, velat utbyta
Oscar den andres tidsålder mot vare sig vikingars,
5
Syndhemmens Kalender.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
