Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En predikan om äktenskapet. Berättelse från Steiermark af K. P. Rosegger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från när och fjärran, äkta makar, som bedja om
äktenskaplig lycka, husfred och mera sådant. Det är mest
kvinnor, ty de äro de svagaste, kan jag tro, och måste
fly till skyddshelgonen, när männen äro elaka. Förstår
du det?»
Höns-Hinke skakade på hufvudet.
»Begriper du inte det?» frågade prästen och
knackade med sitt pekfinger på hans panna.
»Det vill inte riktigt bli klart för mig», svarade
Hinke, »i det äktenskapliga kriget har, så vi dt jag vet,
hustrun nästan jämt öfvertaget. Hvem skall mannen då
fly till? Athanasia håller med hustrurna, hvem ha väl
männen? Männen äro arma, käre pastor 1»
»Du hädar», svarade prästen, »för öfrigt har du rätt—
för den här gången, hara för den här gången, förstår
du. Ehuru en den heliga kyrkans tjänare icke kan ha
egen erfarenhet rörande det heliga äkta ståndet, så vet
man ju ändå, att hustrun gärna kastar all skuld på
mannen och anser samt framställer sig själf som en
martyr, och det är ju därför, som man, när de komma
till den heliga Athanasia, måste predika för dem med
besked och tala till deras samvete både från predikstol
och i biktstol, så att de åtminstone få en smula
själf-kännedom med sig hem från den långa vallfarten.»
Henrik gaf prästen ett slag på axeln med flata
handen. »Det var ett prästerligt ord, det var ett präktigt
ord! Men — ursäkta jag säger det — efter hvad man
hör och ser här i denna usla värld, så tjänar det inte
stort att predika!»
»Nej tyvärr!»
»Ofta, när en präst riktigt lägger till med all kraft
och dundrar och slår näfven i predikstolen — han gör
på det viset, vår där hemma i Breitenau också — så
tänker jag: skada på hans lungor! Folk har två öron:
in genom det ena, ut genom det andra. Nåja, den som
har nöje af att predika, som vår där hemma i Breitenau,
han må hålla på så mycket och så länge han vill.
Men den, som sträfvar så hårdt med det, som du, min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
