Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår första nationalsång. Af Emil Svensén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iira. Det fredliga mösspartiet störtades, och de
krigiska hattame togo makten i dess ställe. Vid den
tiden pågick ett krig mellan Turkiet å ena samt
Ryssland och Österrike å andra sidan. Midt under detta
krig utsändes en ifrig medlem af hattpartiet, majoren
Malkolm Sinclair, till Turkiet i uppgifvet ärende att
ordna de skulder Karl XII lämnat efter sig. Men
den ryska regeringen misstänkte icke utan grund, att
hans verkliga ärende var ett helt annat, nämligen att
aftala om förbund mellan Sverige och Turkiet i det
pågående kriget mot Ryssland. På återvägen blef
Sinclair 1739 nära Breslau försåtligt öfverfallen och
på ett grymt sätt mördad samt plundrad på sina
medförda papper.
Det kom snart i dagen, att ledaren af mordet var
en rysk officer vid namn Kuttler. Ryska regeringen
förnekade naturligtvis all vetskap därom, men i Sverige
var den allmänna meningen genast på det klara med
upphofvet till nidingsdådet. Öfver hela landet väckte
detta en sjudande harm, som stegrades till en
ytterlig höjd, då en tjuguettårig student trädde fram med
en dikt, hvari han skildrade den skändliga illbragden
och manade till hämnd. Skaldens namn var Anders
Odel, och dikten har blifvit känd under namn af
Malkolm Sinclairs visa — dess ursprungliga
långrandiga titel må lämnas åt glömskan.
I enlighet med tidens förkonstlade smak för
herdar och herdinnor lägger skalden sina ord på
läpparna af en herde, som utfört sina lamm på en
ljuf-lig blomsterplan, då han hälsas af en silfverhårig
gubbe, som tager honom vid handen och för honom
in i en sal i berget. Kring ett bord finner han där
de tolf svenska Karlarne. I korthet tecknas den
nionde, tionde och elfte, men en verkligt präktig bild
gifves af den tolfte Karl i hans för hvarje svensk
man kända enkla ■ krigarskrud. Inför honom
fram-föres nu en svensk hjälte, öfverhöljd af blod och nyss
kommen från de lefvandes värld. Det är Malkolm
Sinclair. Han talar länge med konungen om sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
