Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pehr Hörberg, bondemålaren - II. Hörbergs ungdom och utbildningsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lika förmögenhet och välmåga med mig. Gick derföre in uti
äkta förbundet med min nu varande Hustru, då varande
tjenstepigan Maria Eriksdotter ifrån Mycklamo uti Jönköpings Län,
Vestra Härad och Sandsjö Socken. Detta blef fullbordadt den
26 December 1769“.
Så småningom växte hans anseende och därmed också
inkomsterna. Han fick åtskilliga beställningar på målerier av olika
slag. Några herremän uppmuntrade honom, bland dem må
särskilt omtalas ägaren till Hubbestad, presidenten frih. E.
Adelcrantz. På Hubbestad fick Hörberg se en hel del
verklig konst och njöt av att i den rika kopparstickssamlingen
få studera utlandets store mästare. Bland konstvänner som han
där träffade kan nämnas professor Olof Tempelman, som var
sekreterare vid konstakademien. — Hörberg hade nu börjat måla
porträtt och andra stafflibilder, varjämte han utförde dekorativa
väggmålningar samt sniderier bl. a. i några av traktens kyrkor,
N. Ljunga, N. Sandsjö etc. Han uppmuntrades att förkovra sig
i konsten samt genomgå akademien i Stockholm, men hänsynen
både till sin ålder och sin familj avskräckte honom: “Nu
ansåg jag det rent fruktlöst!“ Emellertid strävade han framåt
på egen hand.
Vid denna tid började han signera sina arbeten P H, och
denna signatur använde han på ett inventiöst sätt å den skylt
han uppsatte på sin stuga vid Stabäck. Stugan hade han
själv byggt nära landsvägen, och på gaveln var skylten anbrakt:
en liten gosse — målarkonstens genie — satt där med palett
och penslar, och därunder lästes de latinska orden: Pictoris
Habitaculum (“målarens bostad“ d. v. s. här bor Pehr
Hörberg).
År 1783 övertog han på arrende ett bondhemman i Mejensjö
och kunde nu med en viss självkänsla kalla sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
