Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pehr Hörberg, bondemålaren - II. Hörbergs ungdom och utbildningsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Presidenten Adelcrantz’ bror, överintendenten C. F. Adelcrantz,
den berömde arkitekten, konstakademiens organisatör och
ledare, tog honom med sig en dag till Drottningholm och
föreställde honom där för Gustaf III: “Hans Majestät visade mig
sin stora nåd, genomsåg mina ritningar och befallte själf det
jag skulle obehindradt få förnöja mig med att beskåda de
präktiga målningar, som där på Lustslottet äro“.
Det var en kort men givande vistelse i huvudstaden, och
den blev avgörande för Hörbergs framtid. — På sitt fromma
sätt berättar han om huru han lämnade huvudstaden: “Med en
ansenlig hop teckningar (i mån af den tid jag var i Stockholm)
och tillika med mer än trettio plåtars penningar, gick
jag från Stockholm i början af Oktober. Betraktandes mina
öden derstädes, fördunklades i glädjetårar en stund mitt öga,
att jag knapt såg för fötterna, tänkandes tillika på de mina
hemmavarande, hvilka jag hoppades om några dagar
derefter råka“.
Nu var vägen öppnad för bondemålaren till den verkliga
konstens rike; och trots sin ålder sökte han återhämta vad han
förlorat. Med iver och energi arbetade han framåt. Helt kunde han
dock icke bryta med det förflutna, familj och förbindelser
höllo honom kvar, och den konstnärliga utbildningen blev
icke genomgripande.
Emellertid skaffade han sig tillfälle till ytterligare två
läroperioder vid konstakademien. Ären 1784—1785 vistades han
där hela nio månader, samt år 1787 under sju månader. Jämte
Pilo blev Sergel nu hans verksamme beskyddare. Bland
kamraterna vid akademien fann han den ovannämnde figurmålaren
Äkerström. En vän för livet vann han i den unge arkitekten
Fr. Sam. Silfverstolpe, med vilken han sedan brevväxlade in
till det sista eller i hela trettio år: denna korrespondens är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
