Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nordiskt nationella riktningen i vår litteratur och dess småländska rötter - II. Adlerbeth den äldre och den yngre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omkläda dem i den poetiska skrud, som kunde passa till
närvarande tid. Ett sådant företagande, så mycket mödosammare
som gamla Göthiska poesien är svår och knappt av själva
Isländarena förstås, vore visserligen över min höva; men ett
enda försök vågar jag underkasta granskning.” — I företalet
anser sig Adlerbeth också behöva förklara sådana ting som
Valhall, “krigsgudinnorna“ Gandel och Skagel, “Odens storm“
(kriget), Fenrisulven o. s. v. (Ännu trettiofem år senare, då
Tegnér utgav sin Frithiofs Saga, måste han ju lämna liknande
förklaringar.) Adlerbeth har velat ge den fornnordiska dikten i
sin egen tids skrud, och han har däri lyckats allt för väl,
d. v. s. skruden har för mycket av tidssmaken och är, med
sina alexandriner, franskklassiskt glatt och polerad. En viss
kraftig schwung kan man dock icke alldeles frånkänna hans
tolkning. Här meddelas den näst sista strofen:
Förr lärer Fenrisulv den tunga kedja bryta,
Där han i avgrunds djup från sekler bunden stått,
Och rasa världen kring, än man kan åter skryta
Med lilla dråplig Drott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
