Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nordiskt nationella riktningen i vår litteratur och dess småländska rötter - II. Adlerbeth den äldre och den yngre - III. P. H. Ling och den nordiska romantiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nummer, och det var på detta sätt många av hans vackraste dikter,
bland dem flere med nordiska eller fosterländska ämnen, först
offentliggjordes, ända till och med de först färdiga sångerna
av Frithiofs Saga.
Jakob Adlerbeth skrev under de följande åren i Iduna flere
uppsatser om fornminnen och nordisk diktning. En och annan
gång uppträdde han också som poet, t. ex. med dikten
Nordiska halvöns förening, som trycktes i Idunas sjätte häfte (1816).
Men hans huvudförtjänst var redigerandet av publikationen och
sammanhållandet av förbundet.
Från 1820-talets mitt blev denna sammanhållning svagare.
Tio häften av Iduna hade då utkommit. Först efter Adlerbeths
död utgav Geijer (1845) det elfte och sista häftet, innehållande
bl. a. hans historik över förbundet.
Förbundet hade haft sin stora uppgift och hade fyllt den.
Adlerbeth själv fattade ju uppgiften än vidsträcktare. Enligt
honom skulle förbundet alltjämt vara såsom en moralisk surdeg
som borde genomsyra hela nationen till dess stärkande och
utvecklande i fosterlänsk anda. Han levde och dog i denna
tanke, under årens lopp dock alltmera isolerad. Uthållighet
och den mest detaljerade grundlighet utmärkte honom. Men
än mer: i honom bodde, betygar Geijer, det varmaste,
redligaste hjärta och en trofasthet utan gräns.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
