Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nordiskt nationella riktningen i vår litteratur och dess småländska rötter - IV. Lings litterära genombrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
variation, vilket både bidrar till rytmiken och förstärker åskådligheten.
Somliga av dessa upprepningar ha en omkvädesartad karaktär
(“lik den töckniga vinternatt“ etc.). I avseende på kompositionen
är det också ett ypperligt drag att sceneriet från diktens början
(månen över fjällets topp) upprepas, men med den förändring
som aftonen ger — aftonen efter den viktiga dag, då Gylfe
beslutat åter gå till storms mot jätten och frälsa sin rövade mö.
Kompositionen i Gylfe erinrar således i sin harmoniska utformning
om den i Kärleken, fastän symmetrien i den förra icke är
så sträng som i den senare (vilket icke heller hade varit lyckligt).
Versen har en omisskännelig ålderdomlig prägel genom det
ojämna antalet obetonade stavelser vid och mellan de betonade.
I de två mellersta avdelningarna är dock antalet obetonade
stavelser mellan de betonade mestadels två och två, men om
den gamla knittelversen erinra icke blott de 4 höjningarna
utan också de parvisa manliga rimmen. Man kommer här att
att tänka på den danske skalden Prams Stærkodder.
Vokalljuden äro ofta klangfulla, konsonantljuden karaktäristiska.
Den samklang i begynnelseljuden, som utmärker den
gammalnordiska poesien, har väl skalden här icke åsyftat, men några
allitterationer förekomma, t. ex. töcknig — tårögd, vredfull lik
en vålnad, glammande under smärtan så glatt.
Uttryck och bilder tagas ofta från det gammalnordiska
området ävensom från Ossians värld, som ännu för det allmänna
medvetandet sammanföll med den nordiska — sceneriet i Gylfe
är också, såsom man påpekat, Ossians-artat.
Utom Gylfe själv — som hämtats från Snorres Edda
(Gylfaginning)— och göterna samt gudomligheterna Oden, Balder, Göa [1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
