- Project Runeberg -  Småländska Kulturbilder /
229

(1925) [MARC] Author: Ewert Wrangel - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nordiskt nationella riktningen i vår litteratur och dess småländska rötter - V. Lings senare litterära verksamhet — Ling och Tegnér. David Aspelin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

akademien och mottog två belöningar. Efter exemplet av
Oehlenschlägers Helge hade Tegnér nog länge tänkt skriva en nordisk
sagodikt i romanser. Hans vän Aspelin — nu kyrkoherde i
Tolg — grep sig emellertid tidigare an med ett sådant poem;
det blev “Jomsvikingarne“ i 4 sånger. Poemet var färdigt redan
1818 och trycktes följande år i Aspelins Skaldestycken. Det
är visserligen en mycket svag poetisk produkt — liksom P.
Wieselgrens nordiskt-småländska sånger ett årtionde senare —
men Jomsvikingarne äro dock på sitt sätt Frithiofs föregångare.
Aspelin kom icke att gå vidare: han avled redan 1820,
besjungen i ett känsligt gravkväde av Tegnér.

Till sina fäders land, Småland, återbördades Tegnér snart,
och när Frithiofs saga fullbordad (1825) utkom, bar dess
titelblad namnet på biskopen i Växjö.

Det småländska sagostoff, som han tid efter annan insamlade
— bland annat genom Jakob Adlerbeth, vilken han flere
gånger på Ramsjöholm besökte —, kom däremot aldrig att bli
använt i en fulländad dikt. Svaga ackord med motiv därifrån
återljuda blott i fortsättningen av den fragmentariska Gerda. —

För Tegnér, den förnämste sångaren i den nordiskt
romantiska riktningen i vår litteratur, stod det också klart — vad
denna undersökning avsett att i någon mån utreda — att
nämnda riktning, som blev en av den fosterländska rörelsens
förnämsta hävstänger, också från Småland drog djupa rötter
och härifrån fick några av sina allra förnämsta krafter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:25:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smalandkul/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free