Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En lifsuppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O SMÅ LJUSGLIMTAR.
då verkligen läkt? Ack nej, det var endast
ytan som var helad, men invändigt blödde det
ännu, ty Israels läkare hade ej fått lägga sin
hand på det arma hjärtat och göra det friskt.
Och det var för öfrigt ej mycket bevändt med
det yttre heller. Alltsedan den där tiden hade
hennes lif varit tomt och glädjelöst. Den
förstfödde, som var flera år äldre än de små
systrarna, hade svikit sina föräldrars förhoppningar.
Alltför strängt behandlad af fadern, hade han
blifvit trotsig och hård. När så hemmet blef
dystert och luften där alltmera tung, sökte han
sällskap utom hus. Detta gaf anledning till
stormiga uppträden, som äfven framkallades af
hans obenägenhet för faderns yrke. Han visade
ingen lust för att stå i handelsboden eller sköta
räkenskaperna och egentligen icke för något
allvarsamt arbete. Det kändes till slut som en
verklig lättnad, då Gottfrid fick lämna hemmet
och komma till en släkting, hvilken åtagit sig
att »göra folk af honom». Så hade glädjen
flytt ur hemmet, och han, som vill vederkvicka
de betungade, hade ej fått komma in.
— Jag måste göra det, sade fru Haglund
beslutsamt och strök bort tårarna, det må nu
kännas aldrig så svårt. Men när barnet så här
kommit i vårt hus, kan man ju ej stå till svars
med att lämna det utan vård.
Hon drog upp den öfversta byrålådan. Där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
