Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En lifsuppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN LIFSUPPGIFT.
lågo småbarnskläder, ordentligt hopvikta, och
mellan dem några leksaker. Moderns ögon
fylldes ånyo af tårar, och hon måste vänta några
minuter. Men så plockade hon upp kläderna,
lade dem öfver armen, stängde lådan och
gick ned.
— Se här, Karin, har du kläder, sade hon
lugnt, och här, Anna, är nyckeln till norra
vindskontoret. Tag och bär ned korgvagnen, som
står där. Sängkläderna ligga i lådan bredvid.
— Hvad vill det här egentligen säga,
utbrast patron Haglund, att jag ej fått något till
lifs ännu, klockan nio på dagen, och — men
hvad är det här för tillställningar, tillade han
förbluffad vid åsynen af vagnen, i hvilken den
lille nu låg fint och bekvämt och sof lugnt.
— Hvad det är? Det måtte väl vara
tydligt för hvar och en som har Ögon att se med,
skulle jag tro, svarade mor Karin, som var
ensam med barnet.
— Det måtte väl aldrig vara människans
pojke heller?
— Var så god och se på honom, om inte
han ser ut som ett människobarn.
— Och den där har ni klädt upp och lagt
i vagnen, så fin som om han vore en prins!
Tror hon kanske, att jag tänker behålla ungen?
Ånej, mera vett har man allt, han skall hem
till sin kommun, det skall jag bli man för.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
