Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En lifsuppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
t 2 SMÅ LJUSGLIMTAR.
— Det blir väl bäst, att patron spänner
för vagnen och skjutsar honom då, genmälte
mor Karin torrt, för han lär väl ändå inte kunna
frakta sig dit själf. Han torde inte veta, åt
hvad hall han skall vända näsan, tillade hon
illparigt.
Patron Haglund gick förargad sin väg och
slog igen dörren efter sig, alltmera förbryllad
af den oemotsägliga sanningen, att det verkligen
skulle bli bra svårt att få reda på barnets hemort.
Den förblef också okänd, trots ihärdiga
efterspaningar. Den stad den döende nämnt
var stor, polis och myndigheter utvecklade ej
något synnerligen stort nit, och man sökte
förgäfves efter några upplysningar där.
Annonsering och efterlysning visade sig lika fruktlösa,
i anseende till de knapphändiga uppgifter man
kunde lämna om den döda. Det återstod alltså
ingen annan utväg än den patron Haglund
befarat, nämligen att hans egen kommun fick taga
hand om den lille öfvergifne.
Fru Haglund satt i sin sängkammare och
betraktade det lilla fosterbarnet, som låg
sofvande i korgvagnen. Vårsolen lyste in genom
fönstren, det var varmt och ljust därinne, och
det var ej utan att det började blifva så äfven
i hennes inre. Där hade varit så mörkt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
