Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En lifsuppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 8 SMÅ LJUSGLIMTAR.
vaktade honom och det var tyst och stilla
omkring henne, då vaknade många minnen upp, till
dess känslorna ville alldeles öfverväldiga henne.
Just så där hade hon som en ung lycklig mor
vakat öfver Gottfrid. Vakat öfver honom? Ja,
på sätt och vis; hon hade ju efter bästa förstånd
försökt att skydda honom från sjukdom och
skada. Men hade hon alltid vakat rätt öfver
honom i andra afseenden? De jordiska
omsorgerna hade på den tiden varit henne mycket
kära och tagit tid och intresse i anspråk väl
mycket. Nöjen och förströelser hade också dragit
henne ifrån hemmet mer än som varit nyttigt.
Hade hon ej ofta lämnat Gottfrid, redan då
han var liten, försummat honom och låtit honom
växa upp i mindre lämpligt sällskap? Hvilken
del hade hon i hans missriktning? Hade hon
alltid älskat honom som en mor?
På den sista frågan svarade hennes hjärta
visserligen ett obetingadt ja; men hade hon
alltid visat honom sin kärlek? Hade hon icke
ofta dolt den bakom bittra förebråelser? Ack,
om hon blott varit mera kärleksfull i sitt sätt,
om hon gjort hemmet trefligt för de sina, huru
mycket hade kanske ej då varit annorlunda!
Hvad var det då, som hindrat henne därifrån?
Jo, den själfviska sorgen öfver förlusten af de
små barnen. Hennes hjärta hade varit uteslu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
