Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En lifsuppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 Sma ljusglimtar.
fråga sig själf hvad orsaken kunde vara till
hennes förändrade väsen.
— Att hon var glad, så länge hon hade
gossen att sköta och roa sig med, det kan jag
förstå; hade jag icke själf många glada stunder,
när han sprang här och lekte omkring mig?
Men huru kan hon nu vara så lugn och sansad,
när hon förlorat honom? Det måtte visst ändå
vara religionen som gör det, för hon har allt
blifvit mycket religiös på senare tiden. Det
är i alla fall icke så dumt det där och passar
nog bra för fruntimmer.
Patron Haglund gick till prosten för att
tala om begrafningen. Oskar skulle ligga i hans
egen familjegraf, där de båda små flickorna
redan hvilade, det var en alldeles gifven sak,
man hade ej ens tänkt sig något annat.
— Ja, så få vi då stryka ut ett namn från
löslistan, sade prosten.
Patron Haglund kände sig så het åt ansiktet.
Han hade alldeles glömt, att Oskar fortfarande
varit skrifven »på socknen». Hvarför kom just
i detta ögonblick för honom minnet af den
späda handen, som smekt hans kind liksom till
tack och afsked? Det tycktes honom nu så
skamligt gjordt, så grymt, att han ej helt och
hållet upptagit barnet i sitt hem.
— Aja, det betyder ju ingenting, sade
prosten, som märkte hans förlägenhet, nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
