Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försoning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 SM-°V LJUSGLIMTAR.
träldomsstånd. Bredvid stod en af systrarna.
Hon pekade under tystnad mot lekplatsen.
— Märta, utropade studenten plötsligt med
hög och sträng röst. Märta, kom genast hit.
En liten flicka af omkring sju år skilde
sig från den muntra skaran och sprang fram
till staketet.
— Hvad vill du, Henrik?
— Kom genast in genom grinden.
Hon lydde och gick fram till de båda
syskonen.
— Huru kan du bära dig så illa åt,
frågade brodern skarpt. Jag är verkligen förvånad,
Märta, att du kan taga dig till med något sådant.
— Med hvad, frågade barnet oskyldigt.
-— Hvem har gifvit dig lof att leka med
de där ungarna?
— Ingen har sagt, att jag inte skulle få det.
— Därför att ingen har tänkt sig, att du
skulle hitta på att göra det. Kom ihåg, att
du aldrig mer får göra det, aldrig, hör du.
Den lilla flickan hängde hufvudet och gick
sorgsen därifrån.
— Jo, det är just skönt det här, återtog
studenten. Att tänka sig att hon släppes lös
på det sättet och får löpa omkring i sällskap
med arbetarnas barn! Det måste ni systrar
åtaga er att hindra henne ifrån.
— Det kommer alltsammans an på mammas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
