Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning intill världens ände. Om än en stor del av det
predikade ordet faller på landsvägen, på stenören eller ibland
törne, så faller dock här ett korn och där ett korn i god
jord och spirar upp och bär frukt till evinnerligt liv. Ja,
Gud vare lov, alldeles fåfängt skall ordet icke komma
tillbaka.
53. Det var en gång en trogen kyrkoherde, som tycktes
under många år arbeta fåfängt. Däröver var han mycket
bekymrad och klagade ofta gråtande inför sin Gud, att
hans arbete var så alldeles utan frukt. Då drömde han en
natt, att han var arbetare i en annans tjänst och var av
sin husbonde satt att med en liten hammare slå på ett berg.
Han slog och slog timme efter timme, men till slut vände
han sig till husbonden och sade: ”Vad skall detta tjäna
till?” — ”Det blir min ensak”, svarade husbonden:
”hamra du, jag betalar dagspenningen”. Alltså fortsatte han,
och efter många timmars arbete ramlade berget. Han
vaknade och förstod drömmen såsom en vink från Gud,
började med förnyad iver och trohet att predika, och hans
arbete vart äntligen välsignat till många själars frälsning.
Jo visserligen, alldeles förgäves skall det icke vara, om ock
de allra flesta förbliva i sina synder och sin förhärdelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
